skäl, som jag ansluter mig till det, som mig synt af allmänna opinionen mest gillade antalet fem vc kretsar, med så nära lika antal invånare, som mt ligt, i hvarje. 3:o Hyllar jag den grundsats, att hvarje röstberä tigad må ega, att rösta på alla tio riksdagsmänne för Stockholm, emedan ingens rätt då förnärma hvilket ovilkorligen skulle ske, om hvarje valdistril tillerkändes rätt, att rösta endast på två personer. 4:o Uttryckas må, det hvarje röstberättigad är va bar, så vidt de i grundlagen bestämda vilkor på h nom inträffa, äfvensom att magistratens ledamöte ega deltaga i omröstningen inom den valkrets, de de äro mantalsskrifne, utan hinder af den omstär dighet, att de, såsom magistratens deputerade, deltag 1 valförrättningen. Hr rådmannen Alexandersson wuppläste jemväl e skriftligt yttrande, så lydande: Magistraten, oi af öfriga vederbörande inhemiat yttranden, må vi icke i detta angelägna ämne liksom sky eljest öfl öppenhet och söka undvika att också sjelf yttra si på vanligt sätt. Ö I frågor, som, angående allmänna angelägenhet och författningar för -hufvudstaden, kommit unde behandling af stadens konstituerade organer, de: femtio äldste, gemensamt med magistraten, har, di vid yppade skiljaktigheter, till utrönande af major teten, omröstning erfordrats, ju städse så tillgått, a! i omröstningen alla, som öfvervarit ärendet, af allenast femtio äldste, utan ock magistratens led: möter, med hvar sin röst deltagit, så att hela röst talet varit lika med de äldstes och magistraten sammanräknade personal. Emot den framställningen, att magistratens til bakadragenhet nu skulle ega befogenhet i magistra tens egenskap af valförrättare, förekommer: att förevarande ärende ingår ingalunda någon valför rättning, samt att, då magistraten härnäst komme att fungera såsom valförrättare, inträder just, enlig grundlagen sådan den numera lyder, för magistrats personerna rättighet att såsom väljande uppträd: ibland öfriga valberättigade. Då allmänna meningen utan undantag uttalat si för att de valberättigade må rösta hvar och en fö sin person, är sådant för dem, som tillhöra magi straten, desto mindre att sätta i fråga, som grund lagen bokstafligen utnämner magistratspersoner til valrätt med uteslutande just för dem af ett för öf rige valberättigade stadgadt vilkor, nemligen såfram de äro i staden bosatte.v Det är också uppenbart, att en magistratsledamö terna för deras personer tillagd valrätt ingalunds tillmäter magistraten större utan tvärtom mindre vigt och betydenhet än före grundlagsförändringen som borttog magistratens förut varande rätt att ut göra ovaflåtligen tre tiondedelar af hufvudstadens andel i representationen, och sätter i stället allenast vwalrätt för magistratspersoner.v En öfverläggning uppstod i anledning häraf, hvarvid hufvudsakligen uttrycktes den mening, att, sedan magistraten utsett komiterade till frågans förberedning samt de afgifvit förslag till valordning och utlåtande, borde, utan framställning på förhand af en särskilt fråga, genom förslagens behandling. afgöras, hvilka åsigter utgöra magistratens, pluralitet, hvar och en ledamot obetaget att sina ifrån pluralitetens afvikande meningar såsom reservationer anmäla, hvarjemte hr rådmannen och riddaren Gråå anmärkte, att, sedan under ärendets behandling hos de valberättigade hitintills inom magistraten den önskan gjort sig gällande, att magistraten skulle undvika att afgifva något särskilt förslag, frågan derom, i strid emot en sådan åsigt, nu väckes, likasom hr rådmannen fann det vara något eget, att man nu framkommer med förslag om graderad skala, då förut under behandlingen ingen framställning. i detta afseende skett. För sin del kunde hr rådmannen instämma hvarken med hr justitieborgmästaren eller uti någ t annat förslag än det, som med de förste komiterades öfverensstämde. Denna öfverläggning förklarades slutad, och hrr komiterades förslag till utlåtande föredrogs. Detta utlåtandes första afdelning, hvaruti redogjordes för ärendets behandling ifrån den dag, då K. M:ts nådiga cirkulär af den 27 sistl. Febr. och öfverståthållareembetets deraf föranledda skrifvelse den 3 derpåföljde April kommo magistraten tillhanda, intill den 13 nästl. Nov., då borgerskapets tjugotvå klassers yttranden anmäldes vara afgifna, och hvarförinnan de nye representerade, ej mindre husoch tomtegare samt egare och innehafvare med ständig besittningsrätt af jord inom stadens domsområde, än äfven icke burskapegande idkare af borgerliga yrken Vlifvit hvar för sig hörde, ansågs icke behöflig att Makrot uppläsas, såsom, efter hvad under bordäggningstiden inhemtats, icke föranledande någon erinran. Utlåtandets andra afdelning, som begynner med dessa ord: Efter det yttranden sålunda, och slutar med dessa: utan tvister och stridigheter vid sjelfva tillämpningen., upplästes ). E Hr rådmannen Alexandersson: De af hittills afgifna yttranden apröximatift kalkulerade 74 röster hylla allesamman personlighetsprincipen, att de väljande må rösta pr capita eller hvar för sin person. Ifrågakommer dernäst, om valen måga ske samfält eller icke samfält, så vilja 28 röster att de väljande skola rösta samfält på alla 10 riksdagsmännen, 19 röster -att valen skola ske i 5 valkretsar, hvardera på 2 riksdagsmän, 2 röster val i 10 valkretsar, hvardera af en riksdagsman, och 25 röster fördelning efter yrken eller andra qvalifikationer i 4 eller 3 valföreningar, att hvardera, i mån af storleken, rösta på 1, 2, 3 eller 4 riksdagsmän. Emot de 46 röster, som således icke vilja samfälta val, äro de 28, som vilja det, en minoritet. FUppstår tvekan att räkna de 19 och de 2, eller tillhopa 21 rösterna, tillsamman med de 25, emedan de skilja sig åt derutinnan, att de 21 vilja att alla väljande skola rösta på lika, men de 25 på olika antal riksdagsmän, så går det väl icke heller an, att med, de 28 sammanräkna de 21, emedan de skilja sig åt i den visst icke mindre väsentliga omständigheten, att de 28 vilja samfälta, men de 21 icke samfälta val, utan särskilta eller kretsval, och komma deri de 25 närmast. Sammanjemkas dessa fyrfaldiga meningar till blott tvenne, så måtte väl helst undvikas att dana en majoritet, hvaraf resultatet an ses strida emot grundlagens anda och mening. Sker åter ingen sammanjemkning, så utgör den nuvarande majoriteten 28 röster, men icke mer. Hr rådmannen Weser ansåg de i det föreslagna utlåtande uppställda jemförelsegrunder innefatta tillräcklig vederläggning af hr rådman Alexanderssons framställning, hvarefter, och sedan hrr rådmän Gråå och Beurling samt hr justitieborgmästaren jemväl förklarat sig finna hrr komiterades beräkning af pluraliteten ibland de hörde valberättigade vara riktig, magistraten, uppå hr justitieborgmästarens proposition, godkände nu upplästa afdelning af det föreslagna utlåtandet. Derefter öfvergick magistraten till föredragning punktvis af det uppgjorda förslaget till valordning för Stockholms stad, hvarvid hvarje punkts lydelse, enligt detsamma, infördes i protokollet, med anteckning af godkännande eller förändring. : Sedan valordningsförslaget på sätt nu skett blifvit genomgånget, upplästes återstående afdelning af utlåtandet, som innefattade: 1:o omdöme angående den enliot da valheröttisada antagna räctniralitat