De olika pedagogiska föreningarne. Vi kasta i förbigående och tills vidare en blick på olikheten mellan de resultater i skolfrågan, till hvilka man kommit i Stockholm och i Upsala. Det är icke utan, att ju äfven Stockholm föråldrade åsigter och förkärlek för det gamla skolsystemet understundom framskymtade. Så till exempel har man hört ordas om undervisningens tre skilda stadier i uppöfningen eller utvecklingen af själsförmögenheterna, inhemtandet af kunskaperna och uppfostran till sedlighet, likasom om dessa tre funktioner kunde åtskiljas i samma naturliga ordningsföljd som när man pro primo tager det fysiska näringsämnet i munnen, pro secundo tuggar det, pro tertio sväljer det, pro Nr smälter det o. s. v., eller likasom om etta särskiljande vore nödvändigt, eller menniskan egde en lifslängd af hundrade femtio år för att roa sig med att på olika tider förrätta hvad naturen låter samtidigt försiggå. Men i allmänhet hafva diskussionerna i Stockholm varit ganska upplysta och fördomsfria, och saker hafva der blifvit berörda och utvecklade, dem man icke skulle hafva vågat tänka sig i Upsala. På det senare stället har enstämmigheten i Åsigter varit alltför stor, för att kunna framkalla någon egentlig diskussion. Ett undantag egde rum blott den gången, när en utmärkt ledamot af Stockholms pedagogiska förening deltog i öfverläggningarne. Man uj pbjöd också vid detta tillfälle all sin förmåga att tillbakavisa de inkast mot der ällande åsigt om språkundervisningen, som kunde störa den dittills oafbrutna sämjan. Men under ifvern att försvara sin position, lyckades man icke komma på det klara, utan man trasslade in sig, såsom det visat sig af det för den dagens sammanträde redogörande numret af Upsala-posten. I fråga om modersmålet såsom ämne för den första språkundervisningen råkade man ut för den stygga motsägelsen, att detta vore både för lätt och for svårt: för svårt vore det derföre, att det ej, i likhet med latinet, eger de former, som särskilja och i minnet fästa till exempel de olika casualbegreppen; för lätt åter derigenom, att barnet kan modersmålet på förhand och således icke gan väckas till reflexion och uppmärksamhet på de fenomener, som inom detsamma förekomma. Det är ej underligt att man råkar i trångmål och motsägelse, då man företager sig att bevisa, att grammatik och allmän språkkunskap ej kan med samma lätthet och säkerhet inhemtas af modersmålets studium, som af ett dödt språks — Det gamla enkla inkastet, att grekerna sjelfva, den gamla verldens största skalder och vältalare, endast genom uppodlingen af sitt modersmål blefvo hvad de voro, är så kinkigt att gendrifva, att till och med Hans Järta på sin tid hade gjort klokast uti att icke upptaga detta inkast till betrak h d Andan inom det läroverk, försvara och bibehålla katedralsko lans närvarande beskaffenhet. Denna skola ä utar. tvifvel det till grundsatserna mest för åldraae och mest konservativa läroverk i hel Sverge. en har hittills förblifvit sådan der igenom, att in aldrig vårdat sig om elle blifvit vederbörigen anbefald att sälla sig lag och författningar till efterrättelse. Den ha fått på det mest halsstarriga sätt envisas efte godtycke och hela tiden qvarsti såsom et förargelseväckande undantag frånansvarsskyl digheten. Vi skola inom kort meddela allmänheter hvad vi från säkert håll inhemtat rörande nå vigtiga sidor af denna skola, vi men: delningen. åf lärotimmarne mellan a sär