Här ha vi detta men, som vi förutsatte ett om?. Men detta är icke vår rol, suckar Sver ska Tidningen. Vi besegra vår litterära lys nad, så länge icke politisk pligt fordrar a gifva den luft.? Precist hvad vi sade: Svenska Tidninge vill oändligt gerna göra opposition, — me det är icke hennes roll! Icke heller ha hon, stackare, någonsin funnit tillfälle dertil) hvarken under konung Oscar eller under re nten, hvarken under Palmstjernska, elle iäintberska eller nuvarande ministeren Det är dock stor skada, att Svenska Tid ningen skall vara nödsakad att låta den ut omordentliga förmåga i oppositionsplitens förande, som hon säger sig innehafva, ligg: så alldeles i träde år ut och år in. Den kar ju på det sättet råka att alldeles dö ut! Der före borde hon, tycka vi, en enda gång lem na alla de svenska oppositionsbladen ett lite prof och föredöme, en gång gifva luft åt si litterära lystnad samt göra opposition, så at hon sjelf kunde vara nöjd deråt och vi all: andra lära det äkta och veritabla sättet. Ve derbörande skulle nog icke förtänka henne det, ty dej veta ju i allt fall, hvar de hafvc sin Svenska Tidning, att alltsammans ske bara för ro skull, och att det icke är hen nes roll att göra opposition. — Sedan några dagar har Riddarfjärder vant isbelagd. -Varningstaflor för svag is voro sedan förra isläggningen uppsatta vid alla bryggor. Men skolgossarne fråga icke efter polisens varningstaflor; ty dessa taflor hade ju nyss förut skyldrat vid öppet vatten, och mången föregående vinter ha de stått qva medan det körts med lass öfver sjön. Ni en varning ofta gifvits i otid, förlorar den all kraft äfven om den ges i rätt tid, såsom i fredags och lördags var fallet. Den spegelblanka ytan var också bra frestande, och skolgossarne hade julferier. I lördags afbröts nöjet ett par gånger deraf att isen brast under personer, men de blefvo lyckligt dragna ur nöden af raska hjelpare. Till i söndags hade isen vunnit så mycket i styrka, att den godt bar. Många hundrade begagnade sig deraf. Vid nedre Munkbron betraktades det lifliga skådespelet länge af en poliskonstapel, som äfven tycktes hafva till ärende att hindra folk från att begifva sig ut på isen från en brygga, omkring hvilken vak var upphuggen. Men en större vak, sträckande! sig mellgn Munkbrohamnen och moringen derutanför, tycktes hvarken denne poliskonstapel eller hamnfogden eller någon annan vederbörande märka eller fråga efter. I den vaken störtade emellertid denna morgon en person (referenten befann sig på för långt afstånd att kunna se om det var en yngre eller äldre), och ehuru en karl kom ganska snart från land med en lång stång, hade den olycklige redan uttömt sina krafter, så att han ej förmådde hålla fast det räckta stödet, utan drunknade. Detta lif, såväl som många andra förut, har gått förloradt i följd af sömnaktighet och dåliga anstalter af vederbörande myndighet, som i detta fall tyckes böra vara öfverståthållareembetet. Det är ett fel af polisen att icke uppsätta varningstadlorna i rätt tid och nedtaga dem i rätt tid. Genom uraktlåtenhet häraf, för maklighets skull, har polisen sjelf betagit dessa varningar all verkan. Det är ett fel af polismakten att icke, vid de tider då isen nyss lagt sig, postera en af sina många hundra dyra konstaplar vid hvardera af åtminstone de tillgängligaste bryggorna för att hindra ungdomliga vågbalsar att gå ut på isen medan den är osäker. Det är ett fel af polisen att icke hafva räddningsanstalter tillhands vid flera bryggor. Hade en sådan anstalt, bestående af en lång stege, en planka och en båtshake, funnits att tillgå denna morgon vid Flugmötets roddartrappa, så hade sannolikt ett lif mindre varit förloradt. Den räddande hade nemligen då kunnat lägga stegen och plankan tvärs öfver vaken samt derpå gå ut och fatta med händerna i den drunknande. Det är ytterligare ett fel af vederbörande att icke utmärka en vråk sedan isen lagt sig och folk börjat begagna den såsom färdväg. Man kan dock just nu för ett par tre riksdaler köpa granruskor, tillräckliga för ändamålet, och för en riksdaler erhålla en schåare till att sätta ut dem. Det vore således en affär på 3 å 4 rdr. — Men, det är sannt, polisen ådagalade för ett par år sedan att den cke värderar menniskolif högre än en riksdaler pr stycket! Men resp. hamnfogdar, som hela vintern ingenting hafva att göra! Går det icke an för drätselkommissionen att ålägga dem hafva uppsigt öfver lifräddningsanstalter och deröfver att vakar utmärkas, såväl ute på sjön som vid stränderna? Det är nemligen äfven vid dessa fara för lifvet här i staden i följd af vederbörandes oförstånd. För några årsedan hade man t. ex. låtit upphugga en brandvak midt nedanför Gymnasiigränden, så att le stackars gossarne, hvilka begagnade sig af illåtelsen att der åka kälkbacke, med stor nöd undgingo att fara rakt ned i sjön, om de icke på förhand varsnat den grop man gräft för dem.