gen, tillkomna nya klasser, blif;it afgifna, har det för magistraten blifvit nödigt att utreda, hvilkendera af de särskilta klassernas uttryckta åsigter må anses hafva för sig vunnit de flesta rösterna, och följaktligen böra anses såsom en de valberättigades öfverenskommelse om förändring i det förut inom hufvudstaden öfliga valsätt. I detta afseende har magistraten, så vidt det burskap-egande borgerskapet beträffar, funnit det vara ostridigt, att de särskilta klassernas röster måste beräknas, i enlighet med den senast genom kgl. brefvet den 30 Mars 1849 för tre år fastställda klassifikation, hvilken ytterligare under den 24 Januari 1851 i nåder förklarats skola tills vidare fortfara att tjena till efterrättelse. På grund häraf tillkomma således borgerskapets: l:sta klass, grosshandlare. . dra — minuthandlare . fabrikanter bryggare bagare... vinskänkar skräddare skomakare slagtare ... guldsmeder, m. 12 röster. 12 10:de FR a jr jr et Jr Jr Jr ND rt Jr Jr rt nt ND ON uvvuvsvvusvsuvssvvvvsss D , a 13:de byggmästare, m. fl. D ll:te sjökaptener. Nr 12:te bleckoch plåtslagare, m. fl. 14:de sockerbagare, m. fl. 15:de bokbindare, ms. fl. 16:de körsnärer, m. fl. .... 17:de perukmakare, m. fl. 18:de garfvare, m. fl. 19:de kopparslagare, m. fl. 20:de traktörer .......v..... 21:sta målare och tapetserare 22:dra snickare, m. fl. .... eller tillsammans 50 röster. För de tvenne tillkomna klasserna, husoch tomtegare, samt icke burskapsegande näringsidkare, är åter ingen klassifikation uppgjord och faststäld. Det tillkommer icke heller magistraten att konstituera dessa tyenne klasser till valklasser, i likhet med borgerskapets redan befintliga och lagligen organiserade klasser. Men då för bedömandet af den vigt och betydenhet, som dessa nya klassers yttranden må kunna tillerkännas, i jemförelse med borgerskapets 50 röster, någon grund måste följas, lar magistraten ansett sig befogad att äfven för dessa klasser tillämpa samma beräkningssätt, som af ålder blifvit iakttaget vid borgerskapets klassifikation, och som likaledes, enligt 14 riksdagsordningen, är föreskrifvet i fråga om valsättets ändring i de städer; der valen skett omedelbart, nemligen hvars och ens utskylder till staden och dess allmänna behof. För fullgörande häraf, har magistraten låtit å särskilta jemförelsetabeller utur de upprättade förteckningarne å stadens valberättigade invånare sammandraga de skattebelopp till staden, hvilka utgöras af det burskapsegande borgerskapet, af icke burskapsegande näringsickare, samt af husoch tomtegare, hvar för sig. Med tillämpning af det i förut omnämda K. M:ts nådiga skrifvelse, angående borgerskapets klassifikation, den 30 Mars 1849 meddelade stadgande, att ingen må för rösträtts utöfvande inom klass kunna räknas till flera yrken, har magistraten härvid funnit sig ej kunna, vid jemförelse emellan borgerskapets och de nytillkomna klassernas skattebidrag till staden, taga i beräkning de afgifter, som af borgare eller andra näringsidkare, äfvensom magistratspersoner erläggas för hus och fastigheter, hvarken för bestämmandet af den summa, på grund hvaraf borgerskapet hittills afgifvit dess 50 klassröster, eller för tillmätandet af det antal röster, som, i förhållande till borgerskapet, må anses tillkomma de nya valberättigade. Omförmälta tabeller lemna det resultat, att borgerskapets 50 klasser erlägga i fattigvårdsafgift, ord. kontribution och inqvarteringsafgift till staden något öfver 93,000 rdr: att idkare af yrken, som till borgerliga näringar räknas, och ibland hvilka stadsmäklare och skeppsklarerare, i följd af öfverståthållareembetets utslag den 6 sistlidne Oktober, jemväl blifvit upptagne, uti enahanda afgifter äro påförda något öfver 19,000 rdr; samt att egare af hus och tomt och egare eller innehafvare af jord med ständig besittningsrätt inom stadens -domsområde utgöra i afgifter till fattigvården, brandvaktsoch inqvarteringsafgift tillsammans något öfver .27,000 -riksdaler riksmynt. Borgerskapets, samt icke burskap egande näringsidkares och magistratspersoners afgifter för fast egendom, hvilka, såsom nyss blifvit anfördt, icke äro härvid tagna i beräkning, uppgå till något öfver 50,000 riksdaler. ! Då nu borgerskapets utskyldssumma, -93,000 riksdaler, medför rätt till 50 röster, följer häraf, attidkare af yrken, som till borgerliga näringar räknas, måste för en afgift af 19,000riksdaler anses böra tillgodoberäknas ett antal af 10 röster, samt egare af hus och tomt och egare eller innehafvare med ständig besittningsrätt af jord inom stadens domsområde för 27,000 riksdaler, på lika sätt, 14 röster, så att hela det af samtliga klasserna afgifna antalet röster antages blifva sjuttiofyra. Efter denna beräkning har omröstningen inom klasserna sålunda utfallit, att komiterades förslag till förändring uti hittills öfliga valsätt blifvit obetingadt och till alla delar antaget af borgerskapets 3:dje, 7:de, 8de, 9:de, 10:de, 14:de, 15:de, 16:de, 17:de, 18:de, 19:de, 20:de, 21:sta och 22:dra klasser, samt af icke burskap egande näringsidkare, med tillsammans 28 röster; Att husoch tomtegare med 14 röster utan förbehåll gillat komiterades yttrande i betänkandets andra punkt, att rösträtt, vid riksdagsmannaval för hufvudstaden, må af de valberättigade per capita utöfvas, samt äfven bifallit, hvad komiterade i öfrigt föreslagit, med den enda skiljaktighet, att staden skulle komma att fördelas i fem valkretsar, hvardera, så vidt möjligt, omfattande ett lika antal valmän, och attide valberättigade inom hvarje valkrets skulle utse två riksdagsmän, med valfrihet så väl utom som inom valkretsen ; Att rösträtt per capita, på de af komiterade uppstälda vilkor, blifvit ogillad af borgerskapets 1:sta, 2:dra, 4:de, 5:te, 6:te, I1:te; 12:te och 13:de klasser, med tillsammans 32 röster ; Att borgerskapets 6:te, 11:te, 12:te och 13:de klas ser med tillsammans 5 röster antagit det förslag till valordning, att de valberättigade måtte fördelas på 5 valkretsar, med så nära som möjligt lika antal valmän, att hvarje valkrets egde utse 2 riksdagsmän, att hvarje valberättigad tillerkändes en röst, och att hvarje valsedel skulle innehålla 2 namn, med det tillägg i den Il:te klassens yttrande, att de väljande ej skulle vara med sitt val bundne inom valkretsei. Att, enligt det af borgerskapets 4:de klass, mec rätt till 2 röster, fattade beslut, staden borde indela: i 10 valdistrikt med, så vidt möjligt vore, lika anta röstberättigade i hvarje, att hvarje valdistrikt skul välja en riksdagsman, boende inom eller utom di striktet, och att lika rösträtt dervid skulle tillkomm: hvarje valberättigad, men att, i fall valdistrikte blefye färre än 10, rösträtten skäölle utöfvas efte graderad skala, såsom handlanden Brinck föreslagi I sin vid komiterades betänkande fogade reservation Att borgerskapets 1:a och 2:a klasser med 24 rö ster förenat sig om ett förslag till valordning, enlig hvilket stadens valberätttigade invånare borde inde las i 4 valföreningar, bestående den första af magi stratens ledamöter, samt burskapsegande handland och sjökaptener, jemte sådane icke burskapsegand näringsidkare, hvilkas yrken äro till handel närmas hänförliga, den andra af burskapsegande fabrikanter den tredje af burskapsegande handtverkare, med un dantag af hittills bland dem inberäknade sjökaptener jemte sådana icke börskapsegande näringsidkare, hvil kas yrken kunde till handtverk eller fabrik hänföras llika med de öfrige stadens invånare. som valrit