STOCKHOLM den 8 Dec. Från samme insändare, som för några dagar sedan sökte i vårt blad gendrifva våra beräkningar i afseende på den sannolika bristen i tulluppbörden och, till följd deraf, i de påräknade statsinkomsterna i allmänhet under innevarande år, hafva vi mottagit en ny uppsats i enahanda ämne. Vi återgifva densamma här nedan, beledsagad af några anmärkningar, till hvilka den synts oss gifva anledning. Vi lemna dock först ordet åt den aktade ins sändaren, som yttrar : Till. Redaktionen af Aftonbladet. Det är lika litet någon fåfänglig ifver atti en tvistefråga få rätt, som något begär att fasthålla en anmärkning mot ett af tidningen begånget lätt förklarligt missförstånd i en räkenskapsfråga, som förmår insändaren att ännu en gång återkomma till kalkylerna angående den förmodade bristen i årets tulluppbörd. Men då Aftonbladet ännu icke synes vara sjelft öfvertygadt om riktigheten af den gjorda rättelsen, i en fråga som onekligen är af stor och allmän vigt, och då bladet förmenat, att en af insändarens uppgifter rörande en särskilt omständighet vore felaktig, finner sig ins. nödsakad anhålla, att ånyo få yttra några ord i ämne, dervid fogande några ytterligare upplysningar, som måhända ej skola sakna allt intresse. Hvad nu beträffar sjelfva hufvudsaken, eller huruvida den af rikets ständer beräknade, i riksstaten upptagna tullinkomsten 9,500,000rdr, vore påräknad såsom netto-bebållning, eller såsom brutto-uppbörd, sedan ersättningen till handelsoch sjöfartsfonden och till städerna för tolag blifvit afdragen, bör så mycket mindre någon tvekan uppstå, att det senare är förhållandet, som sådant finnes uttryckligen förklaradt på ett ställe i riksstaten (pag. 6), och som detta för öfrigt nödvändigt måste följa deraf, att bland utgifterna förekommer såsom anslag för tullverkets behof en förslagssumma af 1,600,000 rdr. Ännu mera påfallande är detta förhållande i fråga om postverket, der äfvenledes en statsinkomst är beräknad till 727,500 rdr, ehuru, såsom hvar och en vet, icke ett öre häraf påräknas såsom behållning för statsverket, emedan en mot hela inkomsten svarande summa är bland -utgifterna anvisad till verkets underhåll. På samma sätt äro äfven de beräknade inkomsterna och utgifterna för charta-sigillata-medel, båkoch lotsmedel m. fl. inrättningar uppstälda, och det torde svårligen kunna bestridas, att i en fullständig bokföring denna metod är den enda riktiga. i Vidkommande dernäst Aftonbladets påstående att insändarens i förbigående gjorda anmärkning, att tolagsersättningen för året skulle blifva mindre än som varit beräknadt, emedan tulluppbörden minskats, vore oriktig, så kan, detta ingalunda medgifvas, ty det anmärkta förhållandet inträffar, dels om tulluppbörden i stapelstäderna understiger det antagna medelbeloppet för 1853—55, dels äfven härförutan, derigenom att någon del af uppbörden inflyter vid tullkamrar, der tolagsersättning icke ifrågakommer, dels också derigenom, att enligt den faststälda regleringen minskningen i ersättning, då sådan på grund af minskad uppbörd bör ega rum, ej utgår efter samma procent som tillökningen, eller 5 4, utan efter den gamla tolagsprocenten, hvilken vid de mest betydande förtullningsplatserna var vida högre än 5 4, nemligen i Stockholm 1014, i Göteborg 8Y,, i Norrköping 9Y, procent, o. s..v. Den inom en parentes inskjutna anmärkningen var således icke förhastad, ehuru det gerna må erkännas, att uttrycket blir ruindre, rättare kunnat lyda: torde blifva mindre eller kan blifva mindre, emedan det verkliga resultatet; såsom beroende af eventualiteter, ännu är ovisst; men just derföre gjordes ej heller någon tillämpning af reflexionen, utan den antagna ersättningssumman utfördes oförminskad i beräkningen, hvadan också den omtvistade biomständigheten är utan allt inflytande på den uppställda kalkylen, sådan den i förra artikeln förekommer. Men — säger Aftonbladet — det är ju i alla fall klart, liksom det är medgifvet, att en betydlig brist kommer att uppstå i tulluppbörden i år, och nästa ständers första omsorg lärer derföre ändock blifva att betäcka ett mera eller mindre stort deficit i statsregleringen för innevarande period. Det är otvifvelaktigt, att tullinkomsten för året icke kan komma att fullt uppgå till det belopp som i sådant afseende blifvit beräknadt; men finnes det väl någon, med aldrig så liten insigt i dessa ämnen, som efter den nyligen inträffade brytningen i-hela verldens handelsförhållanden föreställt sig, att den summa, hvilken lagts till grund för beräkningarne under en längre tid, eller tre år, under detta år skulle uppnås, och bör det icke tvärtom väcka lika mycken öfverraskning som tillfredsställelse, att skilnaden ej blifvit större än hvad som nu med visshet redan kan förutses — efter den justerade kalkylen i Aftonbladet ej uppgående till en million? — För öfrigt är det alldeles icke häraf en följd — såframt ej någonting annat vidrigt skulle inträffa — att kommande ständer skola mötas af omsorgen att anskaffa medel till betäckande af detta års sannolika underbalans (lika litet som det kan vara behöfligt, att, såsom man ofta påstått, för detta ändamål sammankalla urtima riksdag) af det skäl, att rikets senaste ständer ganska riktigt och behörigt förutsett möjligheten af