rätten stridig, finner jag mig af min öfvertygelse om det praktiskt rätta i fråga om den grund, som bör antagas för bestämmande af rösträtt vid riksdagsmannaval här i: staden, föranlåten att, till förmån för den lika rösträtten, anmäla reservation mot komiterades förslag. Den grund, hvarpå det representativa systemet ytterst hvilar, är af en så allmänt giltig I; beskaftenhet, att den icke ens af de absoluta regeringärne förnekas, om än de föregifva, att målet ändock af dem kan uppnås. Den utår från den erkända nödvändigheten, att styrelsen skall föras i öfverensstämmelse med en upplyst allmän mening; och representationen afser, att denna allmänna mening skall försäkras om en sådan inflytelse på styrelsen och derjemte utbildas till ett verkligt politiskt sjelfmedvetande hos nationen. Då den: allmänna anda, som sålunda uppkommer, visar sig genomtränga samhället i alla riktningar, skall det icke lida tvifvel, att den skall på landets styrelse ega allt det inflytande, som utgör målet för nationalrepresentationen. Om det icke ligger ett misstag i -hvad sålunda blifvit i korthet sagdt rörande grunden för nationalrepresentationen och målet, hvartill den bör syfta, och om det likaledes må-J. ste medgifvas, att sättet för val af Tepresentanter måste öfverensstämma med grunden för hela institutionen och således åtminstone medelbart leda till målet derför, så synes mig att i dessa omständigheter förefinnas reglor och grunder för bestämmande af rösträtten, hvilka icke tillåta särdeles tvekan om det praktiskt rätta. Då frågan inskränker sig till att bestämma ett valsätt, som åt en upplyst allmän mening lemnar afgörandet och åstadkommer ett representantval, som dermed öfverensstämmer, samt derjemte i sin mån leder till ytterligare utbildning af en sådan allmän mening, bör frågan icke heller föras utom det område, som af denna praktiska synpunkt beränsas. Det gäller endast att undersöka om en allmänna meningen kan på representantvalet utöfva. det inflytande, som densamma tillkommer, derest de röstberättigade icke hafva lika rätt, och om ett annat röstsätt förmår att understödja utbildningen af en verklig allmän mening. : . Det är utan tvifvel i viss mån sannt, hvad som ofta från den konservativa sidan blifvit invändt såsom ett hinder mot de inom vårt land ifrågasatte reformerna i de politiska institutionerna, att-den allmänna meningen inom landet icke särdeles lifligt deltager i de allmänna angelägenheterna, och att någon bestmd mening. beträftande mången vigtig politisk grundsats ofta saknas hos folket, eller åtminstone icke finnes såsom ett resultat af en politisk. utbildning, som uppnått:en fast ställning, derifrån den icke sjelfvilligt skrider tillbaka. Om nu en sådan invändning måste uppskattas såsom ett bevis på beredvillighet att erkän: a den allmänna meningens rätt och verkan, i hvilket särskilta afseende den jemväl här må haf.a sin plats, så är den dock ännu mera egnad att hos hvarje fosterlandsvän framkalla eftertanka om väsendet af den allmänna meningen och om rsaken, hvarföre den här är så svag, samt om medlen att stärka och utbilda den. Det hör icke hit, att visa huruledes : den grundsats, som nu icke vidare är omtvistad, eller den, att styrelsen skall föras i öfverensstämmelse med den allmänna meningen, småningom blifvit i den allmänna statsrätten erkänd, ända derhän, att den icke vidare lider motsägelse. Det är för ändamålet nog, att en allmän mening, till-rättesnöre för styrelsen, i allmänhet anses för handen och att en sådan numera icke kan anses utgöra någon enskilt tillhörighet hos en eller annan nation, utan att den finnes hos alla civiliserade folk, ehuru mer eller mindre allmän, kraftig, omfattande och utbildad. Om man efterforskar orsaken till denna olika grad af kraft hos den allmänna meningen, och om man då än medgifver, att dessa orsaker kunna vara mångfaldiga, så skall man dock icke undgå att finna, att den olika fördelningen. af den politiska makten inom samhällena utgör hufvudsakliga grunden för den allmänna meningens olika styrka. Der folket någon längre tid egt att deltaga i statsbestyret derigerom, att deltagande i valet till representanter är mängden öppet, der finnes en mening i samhällets alla vigtiga frågor nära nog hos enhvar; der framträda dessa. meningar 1 hvarje fråga, till och med de obetydligare, och der bildas. sålunda visserligen många meningar, men jemväl ock en, som beherrskar dem alla, som således är allmän, omfattande och kraftig. Att. denna öfvervägande allmänna mening äfven skall vara upplyst, följer väl icke af sig sjelft; men att. den blir både upplyst och opartisk, ästadkommes med visshet genom den vexelverkan, som de särskilta meningarnes obundna verksamhet på hvarandra utöfvar, och genom det öfvervägande inflytande, som vid de olika Mmeningarnes sammanträffande i alla offentliga förbandlingar och inom representationen ofelbart småningom allt mera och mera ftillkommer upplysningens och rättvisans målsmän, Enaf de största förtjensterna hos en sådan allmän mening är just den, att den är. tillgänglig för upplysning och miktig af utbildning och att den i sin återverkan på folket jemväl i sin tid. gör detta upplyst och rättvist i sina fordringar. Att detta mål icke vinnes på en gång, må vara att beklaga; men förgäfves skall man söka att på annan väg snarare. och säkrare hinna det. a Då en kraftig allmän mening således förutsätter allmänna och politiska rättigheter för statsborgrarne, och då dessa förhållanden betinga hvarandra, så kan det icke vara tvifvel underkastadt, att, der den allmänna meningen visar sig brista i kraft, sådant måste tillskrifvas den ojemna fördelningen af de politiska rättigheterna. Om dessa rättigheter utan våda kunna vara lika för alla, är en annan fråga, som jag, med afseende på våra förhållanden, icke skall undandraga mig, att här nedan vidröra; nog af att svagheten fos den allmänna meningen visar sig 1 mån, Som endast vissa Medhergara oca deltaga i nationalrepresenta-i