delar, NvyUuKAS DOCSKAUCHHEL Mar ICKCG. lärer PENOLIV: närmare antydas. (Insändt.) Ookså ett yttrande af en skolman, angående de nya lektorsbeställningarne. (Forts. från gårdagsbladet.) Efter dessa inledande anmärkningar, som hufvud sakligen röra tillämpningen af den grundsats, hr O JG. uppställt, vilja vi öfvergå till en närmare pröf ning af sjelfva grundsatsen. Till en början förefaller det betänkligt att den stri der mot bestående lag. TLäroverksstadgan lemnar tyd liga föreskrifter såväl angående hvad som för kom petens till lektorsbefattning erfordras, som huru dessa tjenster böra tillsättas. Dessa föreskrifter skulle allt så tills vidare upphäfvas. Månne verkligen i närvarande fall skäl till en sådan åtgärd förefunnits? Stadgan är redan 2:ne år gammal. De lärare, som bestridt lektorsbefattning, särdeles de, som gjort det med berömlig skicklighet, och framför allt de blanå dessa, som under flera år haft tillfälle att hufvudsakligen sysselsätta sig med ett enda kunskapsämne, måste finna det jemförelsevis lätt att aflägga de prof. som blifvit föreskrifna, och man kan svårligen för moda, att de ej derpå varit betänkta. Men äfven om detta senare ej varit förhållandet, så länge man ej visste, huruvida de läreverk, som genom rikets senaste församlade ständers frikostighet. erhållit lektorslönen, skulle komma i åtnjutande af denna förmån eller ej, så har från det denna upplysning erhölls och intill denna dag en temligen rund tid tilländalupit, och som profven för de nya lektorsbeställningarne omöjligen kunna inträffa tidigare än nästkommande Februari, men väl i de tiesta fall senare, så hafva de lärare, som velat uppfylla lagens fordran, icke saknat tid att bereda sig. Om derföre K.: M:t funnit godt att under sådana omständigheter göra ett undantag, som i alla fall omöjligen kan förblifva undantag; utan måste till allmän regel, så skulle svårligen en sådan åtgärd kunnat anses hafva något egentligt skäl för sig, under det, jemte annat, läroverkens intresse, enligt hvad vi i det följande komma att ådagalägga, skulle högt deremot hafva protestefat, För det andra innebär meranämde grundsats, såsom redan blifvit antydt, en hög grad af orättvisa. Denha orättvisa skulle icke blott träffa de lärare, hvilka under längre eller kortare tid, mången gång under flera år, förestått lektorsbefattning, men det saktadt icke erhållit tjensten; dels emedan de fått stå tillbaka för någon ännu skickligare, dels emedan tjenstens: : ordinarie innehafvare tilläfventyrs ännu icke afgått; det är vidare bekant, a:t flera Täroverk funnits och finnas, som varit och äro förpligtade att på reala linien -meddela den undervisning fullständigt, som för lärjungarnes omedelbara afgång till universiteteterfordras. Nu skilja sig dessa läroverk från de högre endast derigenom; att i de sistnämde äfven undervisningen i klassiska språk är utsträckt till de högsta klasserna. Vid de blott på reala linien fullständiga läroverken måste således finnas lärare, som. 1 de högsta klasserna meddela undervisning i matematik, i naturvetenskap, i historia, i filosofi och svenska språket, i främmande lefvande språk samt iteologiis För dessa lärare finnas: emellertid inga lektorslöner anslagna, och! de måste. således åtnöja sig med lön inom adjunktsgraden, om de änsmed bästa vitsord förestått och föresti sådan: tjenstgöring; som vid sandra läroverk: bestrides af lektörn. -Blifva dessa lärare. i tillfälle att söka lektorsbefattning, så: hafvaxde. visserligens sina tjenstgöringsmeriter att åberopa, hvilka utan tvifvel skola lägga en betydligt vigt i vågskålen. till, deras . fördel; men tills vidare hafva de ingen förmån framför andra kolleger eller: adjunkter. Det må lemnås derhän, oms det; varit rättast, att dessa lärare skulle nödgats qvarstanna inomykollega-graden; under det.deras kamrater, vid läroverk; som, erhällit lektorslöner, utan andra meriter än som -skulle i lika grad talat till för-: del för de förra, direkte blifvit till lektorer uppflyttade. Vi eb slutligen till ännu en klass af lärare, om hvilka hittills ej blifvit taladt, nemligen de s. ki gymnasiiadjunkterna; Dessa lärare hafva samtlige aflagt prof, i flera och de flesta hänseenden lika med dem, hvilka enligt 1820 års skolordning fordrats. för kompetens till lektorat. .Gymnasiiadjunkternas tjenstgöring var jemväl, i likhet med lektorernas, inskränkt till-gymmasialafdelningen, och de voro förpligtade att vid laga förfall för någon lektor bestridadennes tjenst: Både; i:afseende å prof och tjenstgöring. stodo. således gymnasii-adjunkterna ganska nära lektorerna och. i hvarje fall närmare än. andra lärare. Skulle alltså några af förutvarande lärare kunnat omedelbart förklaras för lektorer , så vore det, enligt vår mening, der gymnasiiadjunkter, som ännu finnss qvar; och att med förbigående af dessa i stället uppflytta sandra lärare, som endast förvärfyat kompetens för kollegabeställning, och som icke ens sökt sådan tjenst, hvars med undervisningsskyldighet inom de högsta Kklasserna varit förenad, skulle vara en påtaglig orättvisa. Man skall säkerligen svara, att ingenting hindrat regeringen att äfven: göra gymmnasiiadjunkterna till lektorer. Emellertid tror.sig ins. häfva. funnit 2:ne skäl, som nöjaktigt kunna förklara, hvarföre regeringen icke vidtagit en sådan åtgärd. Det ena är den omständigheten, att då gymnasiiadjunkter endast finnas vid de läroverk, som tillförene varit gymnasier, och vid: dessa. på sin höjd 2:ne nya lektorsplatsertillkommit, hrilka, enär,de: öfriga undervisningsämnena redan förut hafva sina; hufvudlärare, nära. nog. öfverallt. blifvit förenade med undervisningsskyldighet i naturvetenskap eller i främmande lefvande språk, det, varit en ren slump, om gymnasiiadjunkten just värit rätta mannen att-öfvertaga någon af dessa tjenster med de åligganden, som ;numera; åtfölja desamma; hvartill kommer. att vid i det närmaste alla ifrågavarande läroverk: särskilta lärare i naturvetenskap. äfvensom i främmande lefvande språk redan förut äro anstälda, hvilka följaktligen skulle gått förlustiga rättigheten att ens anmäla sig såsom sökande tillden