STOCKHOLM den 2 Dec. Skola näst sammanträdande ständer, oaktadt, eller med anledning af landets blomstrande ställning, underkasta sig störro utländsk statisskuld? HL 5 Det ligger i öppen dag, att då, om tio och en half månader från i dag räknadt, ständerna här samlas till lagtima riksdag, skola de genast mötas med uppmaning att bevilja anslag till fortsä:tande af de jernvägsanläggningar, som för statens räkning äro påbörjade j. och hvilka redan så framskridit, att arbetet: dervid hunnit ett godt stycke framom de dertill anslagna medlen Vi äro fullt :förvibsade om att regeringen skall af ständerna i det minsta äska 40,000,000 rår till berörde ändamål. Men i sammanhang dermed kan re-1 geringen icke undgå att förorda dels betydliga anslag, dels ock låneunderstöd, ej alle-l. nast till alla dessa bibanor, för hvilka agitationen ökats genom den resande jernvägskomiten, utan äfven till särskilta mindre jernbanor i sådana orter, der stambanorna icke komma att framföras, men der lättade kommunikationer äfven behöfvas, och till stöd hvarför nyssnämde komites vitsord skall åberopas. ås Till alla dessa anslags beviljande måste regeringen på allt sätt medverka, dels för sjelfva sakens skull, dels och ännu mera för att komma på god fot med de olika ntressenas talrika målsmän, så att dessa icke må blifva prutsamma, utan tvärtom tacksamma och medgörliga, när den ordinarie och extra statsregleringen förekommer till afgörande; ty naturligtvis kan det för ingen del vara meningen, att statsutgifterna i något fall skola nedsättas, hvilket ju då skulle bevisa att landets blomstrande -ställning aftagit — och :bevars för ett sådant erkännande! Tvärtom skola betydligt förhöjda anslag äskas i flera riktningar, t. ex. till hufvudstadens befästande, till armån och och flottan m. m. Till:de nuantydda bioch lokalbanorna torde alltså vid nästa riksdag i det allra minsta begäras 25,000,0009 rdr, och vi äro fullt förvissade derom, att. ehuru denna summa onekligen är Sr respektabel, skall den ändock. icke lifva tillräcklig, om alla jernvägsintressen skola vederbörligen förnöjas. 3 Den poetico-statsekonomiska skolans anhänare skola: då genast vara färdiga att till omplett evidens bevisan huruledes dessa 65,000,000 rdr måste upplånas, om någonting storartadt skall komma till stånd, och dernäst att de lätt kunna i utlandet erhållas. Sannolikt skola de påyrka, att, emedan lån måste göras och sjelfva besväret icke deraf ökas, summan med ännu ett par tiotal millioner rdr skall afrundas, enär utväg för deras användande finnes. — hvilket också är fullt sanningsenligt, enär, om hela det stora jernvägsnätet skall utföras. kostnaden dertill väl ieke stannar. vid mindre än par hundra millioner rår. ; Med an: skaffandet af hela sistnämde summa -är dock ännu ingen brådska; men desto mera att drifva igenom bifall till upplåningen af. dessa 65 millioner rdr, som successive inom de närmaste åren erfordras. Nog få vi låna: äfven dem i utlandet, ehuru vi just icke der förvärfvat oss rykte för stor omtänksamhet vid dylika lånetransaktioners uppgörande, men endast såvida vi vilja underkasta oss: så dryga vilkor, som under närvarande förhållanden for dras. Ju förmånligare vilkor vi erbjuda eller bevilja lånegifvarne, desto mera redobogna blifva de att till oss öfverlemna sina kapitaler. Man skall visserligen invändas. att efter alla anledningar blifva dessa lån obilligt kostsamma; — men då äro våra poetico-statsekonomer genast tillhands med en liflig skildring af huru vår nationalrikedom genom: dessa kapitaler ytterligare skall växa till i oändlighet. Största svårigheten torde väl blifva att nöjaktigt förklara och utreda hvarifrån medel skola tagas till räntan och amorteringen å dessa lån, intilldess de hunnit gifva de utlofvade rika skördarne. Förhållandet är nemligen, att de utländska kapitalisterna, som redan . tagit sig friheten att reflektera öfver denbetydliga skuld, som vidlåder svenska joren genom hypoteksföreningarnes. upptagna lån, hvilka i utlandet betraktas såsom svenska statslån, äro ganska angelägna att. blifva förvissade både att och huru utvägar beredas till fullgörandet af de betälningsförbindelser, d. v. s. ränta och amortering, som äro oskiljaktiga från den successiva skuldsättningen. — Detta är också en omständighet, hvilken, emedan vi beklagligen icke tillhöra den poetico-statsekonomiska skolan, uppriktigt sagdt gör oss stora bekymmer. Vi hysa nemligen den föreställningen, att våra statsinkomster icke på flera år kunna förökas öfver hvad de nu utgöra: vi skulle till och med vara benägna att antaga, det en icke så obetydlig förminskning uti desamma kommer att inträffa. ja redan inträffat — t. ex. i tullintraderna 7) ) Då vi anförde i en not vid vår förra uppsats, att en brist af 2 a 3 millioner riksdaler uti den af sist församlade ständer beräknade nettobehållningen å tullmedlen sannolikt skulle uppstå för innevarande år, gjorde vi oss skyldiga till ett misstag, som vi nu böra rätta. Bruttoinkomsten å tullmedlen förlidet år utgjorde under de trenne första qvartalerna rdr a .. 9,436,000. ech under sista qvartalet. --3,074,000. Således för hela året rdr 12,510,000.