STOCKHOLM den 30 Nov. Skola näst sammanträdande ständer, oaktadt, eller med anledning af landets blomstrande ställning, underkasta sig större utländsk statsskuld? I. I vår förra uppsats anmärkte vi såsom en ganska betydelsefull omständighet, att den allmänna opinionen, för så vidt tidningspressen är en exponent af densamma, alldeles icke synes med ringaste kärlek hafva omfattat vår ärade kollegas i Göteborg och en insändares? i Svenska Tidningen upprop till hela Sverge att anlita utländsk statsskuldsättning, såsom ett universalmedel till landets förkofran både nu och i framtiden. Våra poetiska statsekonomer torde derföre vara. lagom belåtna med att äfven Östgötha Correspondenten, Jönköpingsbladet och Wermlandstidningarne med stor energi uppträdt varnande emot det moderna guldmakeriet, och än större torde harmen blifva, di, såsom vi taga för temligen afgjordt, många andra sansade och oberoende tidningar snart skola göra sammaledes. : Emellertid: äro vi fullt förvissade derom, att allt detta oaktadt skola ändock icke de allra ifrigaste förespråkarne för utländsk statsskuld blifva en hårsmån klokare, eller det rifigaste tappa kuraget. Tvärtom skola de sannolikt sätta sig öfver tidningspressen, förklara den icke hafva hufvud? för den högre statsekomomien, och möjligen äfven göra en konsti opinionen? , eftersom det pro tempore lärer vara modernt. Men hvad skola då dessa. poetiska ståtsekonormer göra. för befordrandet af sin Ulsklingsid? Jo, de skola anlita ett medel, sors icke är nytt, men som under de senare åren af sakkunniga män särdeles fullkomnats, och medelst hvilket till och med underverk :redan blifvit gjorda. ; Detta medel består helt : enkelt deruti, att :genom en planmässig tektik först framkalla, derefter i febertillstånd försätta, och sedan fintligt leda alla dessa små och stora intressen, hvilkas tummelplats är riksdagarne. ja Genom -en dylik taktik, som egentligen är ett vidsträckt, med stor konstfärdighet hopfo:gadt nät af stora och små intriger, uti hvilket många representanter mer och mindre sjelfvilligt blifvit änsnärjda, ha under de senare ;riksdagarne lysande segrar vunnits, fastän insgalunda alltid, eller just ofta till landets verkiliga nytta, ty till segrar af sisthämde slag beIböfver riksdagstak kem icke användas: Under Carl: Johans regering voro ännu icke änbressena så upparbetade och utpräglade, som de :sedermera blifvit. Man stridde då mera om grundsatser än nu förtiden. Derföre var riksdagstaktiken ieke så raMtinerad, som den :sedermera blifvit. Den anförtroddes då ofta åt oskickliga händer; hvarigenom konungen stundöm led det komplettaste nederlag. ; Under konung Oscars regering hafva de materiella intressena genom alla upptänkliga medel förökats och förstorats, riksdagstaktiken har i samma mån fått ett vidsträcktare och mera tacksamt operation Wält; em. skola. af förslagna -tactici har utbillats, som studerat sin Macchiavell med all flit och tillämpat hans lärdomar med stor framgång. De frågor, som antingen direkt legat regeringsen om Hjertat, eller som hon af tacksamhet för sma medhållare velat befordra, hafva .oftästyaf ständerna bifallits; om icke förr, sä åtminstone i förstärkt utskott?, der också verkliga voteringsmirakler inträffat, endast; derigarom att riksdagstaktiken vetat styra intressema.M I Carl Johans tid var det ingafanda sällsynt, att stora materiella uppoffringar gjordes för att bereda framgång åt sådana frågor som intresserade monarken. Men emedan vederbörande icke ännu förstodo attsätta intressena i eld och lågor och att styra dem efter önskan och behof, så medförde uppöoffringarne ringa verkan. . Sedermera, tack vare riksdagstaktikens inverkan på intressena, som flitigt och fintligt bearbetades, hafva förvånande segrar vunnits. Man har vetat att städse ställa dem (intressena) i strid eller i beroende af hvarandra. Utgången af en fråga har bestämdt en annan frågas öde, utan att dessa haft något egentligt samband. De olika representantgrupperna, som hvardera naturligtvis haft s:tt intresse att arbeta för, och sin påle i köttet som aggat, har man vetat attbegagna och styra. ?för tjenst och återtjenst.? --Och när hvarje intresse sålunda fullgjort sin pligt, har den. gemensamma mötesplatsen varit — statens. kassakista, hvars botten man -också nu lyckats få skåda, med den påräknade följden, att utländsk statsskuldsättning : numera: förklaras — nödvändig! — nej! — icke just det, utan blott förmånlig, såsom medförande landets framtida lyftning.? Vi hafva med hvad som nu anförts endast velat antyda den mäktiga drifkraft:som ligger förvarad i ett skickligt användande af intressena. Ehuru medelst dessa redan vid de sista riksdagarne stora ting blifvit uträttade, hafva de ändock icke hunnit blifva så vidsträckta och så utpräglade, som de efter alla tecken snart :skola blifva — ty derpå arbetas med. yttersta ifver — och huru stort spelrum i skall icke riksdagstaktiken under sådana förhållanden erbjuda vid nästa riksmöte, hvilket, som enhvar storde. inse, måste blifva de otaliga intressenas :allhärjanting ? ; Hvad som kan åstadkommas då riksdagstaktiken ingår fostbrödralag med intressena, så