— rr — Tidskriften North British Review innehåller för den 1 i denna månad en artikel öfver Frankrikes närvarande ställning, hvilker väckt ett visst uppseende, såsom varande den första egentliga: politiska afhandling, som utkommit i ändamål att framställa franska riket i dess förhållande till England. Författaren vill ingalunda underskatta den menliga verkan, som ångkraftens utveckling. sjöarsenaler samt andra lättnader för trans0 kunna utöfva på Englands i militäriskt änseende isolerade läge 1 händelse af ett krig med Frankrike. Men innan författarer öfvergår till behandlingen af-denna fråga. kastar han förut en blick på: Frankrikes . tillstånd med afseende på de handels-, -åkerbruksoch finansiella intressen, hvilka nödvändigt måste bestämma dess krigförande politik. Här visar sig då till en början i fråga om folkökningen det märkliga förhållande, att under det denna 1836—1841 var 654;000. och 1841—1846 uppgick till 1;170,000, va den 1846—18531 endast 382.000, och nedgick 1851-—18536 ända till -254,000. Orsaken till åen starka folkökning, som visade sig 1841— 1846, anser författaren böra sökas i de under denna period gynnsamt verkande omständigheterna af fem -på hvarandra följande rike skördar, inre lugn, yttre fred samt frånvaror af epidemier, då deremot under de. båda senare perioderna landet lidit såväl genom följderna af 1848 års revolution som ock af allmänna missväxter; koleran och ryska kriget. I fråga om den finansiella ställningen anmärker han, att de franska officiella rapporterna. ehuru i vissa hänseenden felaktiga och otill fredsställande, likväl icke bära något inr: vittnesbörd af att vara falska; att under de: man t. ex. om Rysslands utgifter i och för sista kriget saknar all speciell upplysning. Frankrike deremot erkänt intresset på si nationalskuld vara ökadt med 55 millione: efter kriget. Af uppgifterna om statsinkomsten i Frankrike (hvilka icke upptaga netto beloppet, utan bruttobeloppet) synes, att ickt fullt en tredjedel deraf blifvit använd på ar mån. Så utomordentligt ringa denna utgift förhållande till. det hela tyckes vara, redogötes likväl på ett tillfredsställande sätt för användandet af de öfriga posterna. Frankrikes totala bruttoreveny för 1857 utgjorde 1709 millioner franes. Af denna summa ingingo 424 millioner under form af direkt beskattning och nära 1300 millioner såsom indirekt. Dett utgör ett tydligt bevis på huru Frankrike börjat tillämpa Ebglands beskattningssystem. I afseende på de ädla metallerna visar sig det märkliga förbållande, att Frankrike exporterar tre gånger så mycket silfver som det importerar; men dess guldimport deremot är tre gånger större än exporten. Det är isynnerhet Indien och Kina som hittills dragit till sig det franska silfret,; och man bör -boppas att. sedan nu en fri handel med Kina åter blifvit öppnad, mycket af detta silfver kommer att återvända från sistnämde land till: Frankrike. Författaren lemnar sedan en utförlig öfversigt af Frankrikes bandelsmarin: såväl i At lantiska hafvet som i Medelhafvet; och anställer derpå en jemförelse mellan Frankrike: och Österrikes Medelhafshandel, som utfaller till förmån för den senare makten, hvilker han anser sannolikt komma att, såframt den ej öfverbjudes af Ryssland, monopolisera handeln på Levanten, och armärker härvid det hastiga utvecklingen af Triests handel, unde: det Marseilles har förblifvit nästan stationär. I fråga om Frankrikes anfallskrafter anmärker förf. att dess armå räknar för närvarande fullt 400,000 man; att häraf äro 150.000 mar användbara till aktiv tjenst; att Frankrike kan, såframt det ej samtidigt hotas från. flers håll, rikta hela denna styrka emot någon af sina grannar; att dess regering underhållei 40 000 sjömän. på stat och elementerna till en transportflotta, som kan öfverföra 60,00t man Jandttrupper, hvilka skulle kunna samla: i Cherbourg, föras ombord och landsättas på andra sidan om Kanalen, alltsammans jnon AS timmar, under förutsättning att den lyckades gå Englands sjörustningar I förväg. Ha erkänner emellertid fullkomligt osannolikheter af ett krig, emedan ett sådant skulle ur kommersiell synpunkt vara högst opolitiskt i Frankrike under dess nuvarande beherrskare: men tillägger härvid, att iese något förtroende till fredens bestånd kan tillintetgöra nödvändigheten deraf, att det ena Jandet rätta! sina försvarsantalter efter de anfallsmedel. som förefinnas i det andra.