som icke blef litet förvånad att efter Badets död fortfarande se dennes bleka och magra ansigte gemom den glasruta, der den sjuke brukat sitta. Flera grannar, som kände den aflidne, och medlemmar af hans egen familj tillkallades, och intygade alla förhållandet. Fenomenet fortfor till dess man borttog glasrutan. Det är derföre utan tvifvel, yttrar tidningen the Photogrufie Newss, att glaset tagit intryck af den sjuke mannens ansigte, som om det hade blitvit daguerreotyperadt — ett fenomen som kunde förklaras, om på sidan af det gentemot fön stret belägna rummet funnits ett annat fönster, hvarifrån solstålarne kunnat reflekteras på hr Badet: men detta var icke fallet