STOCEHOLM den 20 Nov. Såsom vi kunde förmoda, har Svenska Tidningen råkat i mycket stark förtjusning öfver det regeringsbeslut, som går ut på att bryta stafven öfver lika rösträtten, och finner detsamma vara välkommet och väl motiveradtn, till bestyrkande af hvilket omdöme hon ytterligare förklarar, att de skäl och grunder, som anföras för beslutet, icke blott äro ganska riktiga utan just utgöra de samma skäln, hvilka Svenska Tidningen dels i denna fråga oupphörligt framhållit dels ofta framställt,. Det är roligt nog att se Svenska Tidningen med en sådan naivetet sjelf konstatera riktigheten af hvad vi i går yttrade, att hr justitiestatsministern, på samma gång han i denna resolution gifvit ett officielt prof på en ny i Svenska Tidningen för någon tid sedan föreslagen kurialstil, tillika sammanplockat ur Svenska Tidningens artiklar i valordningsfrågan d: lösliga, osammanhängande och mot hvaran dra stridande argumenter, på hvilka beslut: blifvit bygdt. : Svenska Tidningens lätt förklarliga glädjeyra sträcker sig emellertid något väl långt. då hon tyckes inbilla sig, att numera har e; helt och hållet ny period inträdt uti vårt samhällslif, och att nu behöfver man icke mera tänk: på de friheter, som grundlagen gifver, uta kan helt godtyckligt sätta sig öfver allt dylik och helt enkelt låta municipalmyndigheters polismaktens oah styrelsens vilja, tyckeoci maktspråk träda i den grundlagliga rätten: ställe. ; Svenska Tidningen tror att äfven Stockholms magistrat, som i valordningsfrågan förut så djupt komprometterat sig, nu fått sina händer så lösta, att den kan företaga snart sagdt hvad som helst, utan tanke på grundlagen bud, på frågans föregående behandling eller på sina egna beslut och åtgöranden. Svensk tidningen finner den idån alldeles förträfflig att magistraten, utan att de valberättigade fing: taga någon vidare befattning med frågan, hel enkelt hemställde till Kongl. Maj:t att oktrojer en ny klassvalordning för hufvudstaden, bygg: å de gamla f. d. valklasserna samt några ny: klasser, i hvilka de nytillkomna valberättigad: egenmäktigt skulle indelas. Svenska Tidningen söker att för den, som icke gitter tänk: närmare på hvad bär är i fråga, blanda bort korten och ge hela saken en helt oskyldis anstrykning genom följande kostliga jemförelse: Vi förutsätta att magistraten skulle göra nu; hvad den gjort flera gånger, och senast för några år sedar (1850 som vi tro), en omreglering af samtlige klas sers elektorer, på grund af hvad hvarje klass (ijemförelse med de öfriga) skattar till staden, och hvar vid de icke burskapsegande näringsidkarne kunde hänföras till de handelseller handtverksklasser de ge nom sin rörelse närmast tillhörde, så att eudast en ny klass, fastighetsegare, tillkomme, hvilken, pi grund af sina samfäldå stadsutskylder, erhölle sitt antal elektorer, samt att å denna reglering begärdes konungens stadfästelse, liksom flera gånger förut. Denna stadfästelse har icke förut gifvits den för konstitutionel frihet vidriga benämningen oktroj; hvarföre skulle den nu så heta? Jo, värdaste Svenska Tidning, derföre, att förhållandena . äro så himmelsvidt skilda, att någon jemförelse mellan dem icke kan komma ; fråga. År 1850 existerade icke den nya S 14 i riksdagsordningen, och det var alls icke fråga om en genom denna paragraf nödvändiggjord förändring i valordningen, om hvilken de valberättigade i enlighet med samma paragraf måste öfverenskomma. : b. Initiativet till förändringen utgår från sjelfva grundlagen; förändringen måste ske; 14 riksdagsordningen bar, i samma ögonblick den sanktionerades, gjort den gamla mot densamma fullkomligt stridande valordningen i hufvudstaden alldeles ogiltig. ; Man kan tänka sig möjligheten af att en svensk stad Med en klassvalordning skulle: kunna ha: denna gällande och i behåll, oaktadt den ifrågavarande grundlagsändringen; Men dertill. skulle fordras, att i den staden icke funnes någon-enda genom -grundlagsändringen nytillkommen röstberättigad husegare eller idkare af borgerlig näring utan burskap. I samma stund som det är konstateradt att personer inom staden finnas, hvilka höra till de nya valmannakategorierna och med de hittills röstberättigade ega lika rätt så väl i afseende på val af riksdagsmän som i fråga om bestämmandet al valordningen, är den hittills varande valordningen grundlagligt upphäfd och ogiltig, i förmågo ar 12 S riksdagsordningen, som uttryckligen stadgar att alla valordningar måste vara i full öfverensstämmelse med: grundlagen affattade. förör att en sådan öfverensstämmelse skall kunna inträda, måste.en förändring ske, och om den na förändring ga alla de valberättigade, äfven de nytillkomna, ovilkorlig både rätt och pligt att öfverenskomma. Skulle de öfverenskomma derom, att af de genom grundlagen tillkomna nya valberättigade skall bildas något visst antal klasser, som skola ställas bredvid de förra klasserna, och denna öfverenskommelse sedermera erhålla kongl. sanktion, då:har en förändring på lagligt sätt egt rum och en valordning erhållits, som visserligen står den förra i flera afseenden temligen nära, men i alla fall är en fullkomligt ay valordning. Att nu föreställa sig: att magistraten, sedan hufvudstadens valberättigade redan enhälligt konstaterat det genom grundlagsändringen gifna faktum, att ändringen skall och måste ske och sedermera äfven enhälligt, och utan att någon den ringaste protest eller anmärkning drottningen, och sinsemellan framstälde en såAn 4tiflng sf skönhot och friskhet. -ädelhet