så synes det som om densamma skulle komma att strängt tillämpas. En tandläkare blef för någon tid sedan dömd till fängelsestrafi derföre att han till sitt namn, Labbå, tillagt de Fontenille. Flera andra personer tros ätven komma att ställas under tilltal för enahanda förbrytelse. Skalden Ponsard berättas nyligen hafva fullbordat en dram, med titeln ?Robespierre? samt inlemnat ansökning att få densamma läst al komiten vid Theatre frangais; men sedan nämde teaters direktör, hr Empis, vägrat ett dylikt styckes läsning, samt anförda klagomål hos statsministern icke medfört önskad påföljd, säges hr Ponsard hafva vändt sig direkt till kejsaren och af honom erhållit tillåtelse at: utan teatercensurkomitens mellankomst låte uppföra pjesen på hvilken teater han sjelf önskade. Hr Ponsard lärer hafva bestämt sig för Odeon. Utrikesministern grefve Walewski har i ct! cirkulär till Frankrikes alla diplomatiska agenter i utlandet meddelat noggranna föreskrifter för de fall, då nationalflaggan får hissas på deras embetslokaler. Anledn ngen till cirkuläret är, att hertigen af Malakow för någor tid sedan på ambassadörhotellet i London hissade franska flaggan. Hertigen har nu på kejsarens särskilta befallning åter nedtagit densamma. Krigshistorien har blifvit riktad med ett nytt vigtigt arbete: Siege de Scbostopol, journal des operations de genien, som general Niel på grund af krigsministerns uppdrag utgifvit. Såsom bekant är hade generalen från Maj månad 1853 högsta ledningen öfver belägringsarbetena vid Sebastopol. Verket är indeladt i tre afdelningar, af hvilka den första afhandlar de första operationerna till belägringens början, den andra beskrifningen öfver sjelfva belägringen och den tredje operationerna efter stadens eröfring. I ett bihang meddelas bland annat en dagbok öfver minkriget, hvilket, såsom man torde minnas, fördes på ett storartadt sätt utanför Sebastopol. Subskriptionen för Suezkanalen har god framgång i Paris. Till den 9 dennes lära redan 5—6 millioner francs blifvit tecknade. ENGLAND. De engelska tidningatne meddela ett dokument, hvars. oftentliggörande sättes i samband med hr Gladstones beskickning till Joniska öarne. Det är ett bref, som den siste lordkommissarien öfver dessa öar, sir J. Young, sistlidet år skref till dåvarande kolonialminister Labouchere, och hvari han, på grund af de svårigheter, med hvilka hans förvaltning hade att kämpa, förslår regeringen att afsäga sig protektoratet öfver Joniska öarne och afträda öarne Cephalonia, Santa Maura, Ithaka, Cerigo och, Zante till Grekland, men deremot förklara Corfu, som är af stor vigt för Englands maritima intressen, för en engelsk koloni. Times anser detta förslag omotiveradadt och påyrkar. att det på wienerfördragen grundade protektoratet måtte fortfara. TYSKLAND. Prinsen-regenten af Preussseh införde den 8 dennes sin son prins Fredrik Wilhelm i konseljen, hvars rådplägningar han framdeles kommer att öfvervara. Såsom bekant är hafva de liberala haft en afgjord seger vid elektorsvalen i Preussen. Man hoppas till följd deraf att äfven vid de egentliga representantsvalen det liberala partiet skall få sina kandidater valda. Bland dessa nämnas för Berlin flera af de nya ministrarne, och på krigsministern general Bonins val gör man sig fullkomligt säker. 1 förbundsdagens sammanträde den 11 dennes afgafs de förenade utskottens utlåtande i holstein-lauenburgska frågan. Hr von Bilows sedermera gjorda meddelanden om Danmarks senaste beslut hänvistes till de förenade utskotten: SPANIEN. Regeringen hade mottagit depescher från general Concha, enligt hvilka 2 skeppsdivisioner afgått till Tampico och Veracruz, för att gifva eftertryck åt Spaniens fordringar, att de åf spanska undersåter utkräfda kontributioner måtte till dem återbetalas, sar:t de spaniorer, hvilka blifvit af de mexikanska myndigheterna häktade: derföre, att de väg-1 rat betala dylika köntributioner, måtte återsättas på fri fot. Uti Sevilla hade en jordbäfning svårt skadat stadens yppersta bygnader. ITALIEN. Sardinska kamrarne komma att öppnas den 3 Januari 1859. i Från Villafranca skrifves den 3 dennes till Gazette du Midi?: ?Villafrancafrågan börjar nu erhålla ett verkligt intresse. Bland de till Nizza ankommande ryssarne befinna sig flera ingeniörer, hvilka blott vänta på storfursten Konstantins arkomst, för att börja arbetena. Hittills har man blott anlagt en hamndamm, som skyddar grannskapet af den gamla bagnon och har sitt inlopp i reddens bakgrund, så att smärre fartyg äro der betryggade mot sydvestvinden. Sjelfva redden är säker, emedan den skyddas genom en långt i hafvet.utskjutande landtunga, som är betäckt med herrlig vegetation. På denna redd ligga i detta ögonblick 24 skepp för ankar, till största delen under rysk nationalflagg, ja till och med kejserlig flagg, hvilken endast föres af örlogsfartyg: . Dessa invänta storfursten Konstantins eskader, till: hvilken äfven den från Grahovo återvändande fregatten Polken? skall sluta sig. Ryssarne äro särdeles belåtna med Villafranca. -Vid hamnen höjer sig ett berg, på hvars spets finnes ett f ste, hvaraf ryssarre ämna göra ett dominerande verk.? Från Nizza berättas att det ryska årgfar