STO CKHOLM den 19 Nov. Det af oss i går omnämda ryktet rörande en reaktionär och frihetsjiendtlig regeringsåtgärd,) som nyligen skulle blifvit vidtagen med af-1 seende på valordningsfrågan, har beklagligen bekräftat sig. Regeringen har till behandling I upptagit det från Örebro ingifna förslaget till valordning och i sin deröfver gifna resolution uttalat grundsatser, som utan tvifvel äro afsedda att gälla i afseende på valordningsfrågans behandling i allmänhet, såsom man finner af följande uti det officiella bladet för i går införda meddelande från justitiestatsde-. partementet: Sedan K. M:t, med anledning af den beslutade ändring uti 14 R. O., genom cirkulär den 27 Febr, innevarande år anbefallt K. M:ts befallningshafvande i Örebro län att höra vederbörande inom samtliga städerna i länet, huruvida någon förändring uti det hittills der öfliga sätt för Riksdagsmannavals verkställande funnes af. behofvet påkallad och i sådant fall ombesörja att förslag till ny valordning blefve upprättadt för att till K. M:ts fastställelse öfverlemnas, så har K. M:ts bemälde befallningshafvande, till åtlydnad häraf; medelst skrifvelse den 14 sistl. Oktober till K. M:t insändt särskilta inför magistraten i Örebro stad den 29 April och den 22 September hållna protokoll, af hvilka inhemtades, att nämde stads vid riksdagsmannaval för stadens röstberättigade innevånare, i ofvannämde ändamål inför magistraten hörde, väl den 29 April öfverenskommit att vid framdeles skeende riksdagsmannaval de -valberättigade borde, såsom hittills skett, omedelbart afgifva sina röster; men, i fråga om grunden tör rösternas beräkning, efter föregångna öfverläggningar och anställd votering, den 22 Sept. beslutat den förändring i det förra valsättet, att framdeles vid valen lika rösträtt skulle gälla, och förthy hvarje valberättigad, som i valet deltoge, afgifva en röst; hvilket förslag till valordning K. M:ts befallninshafvande, enligt de valberättigades hemställan, till K. M:ts pröfning öfverlemnat. Detta har K. M:t den 16 innevarande Nov. låtit sig föredragas samt, vid öfvervägande deraf: att grundlagen stadgar det rösträtten vid val ej mindre till .de riksdagsmän inom borgareståndet, som ut-es af bergverksegare, än ock till fullmäktige för bondeståndet, ovilkorligen skall beräknas efter rörelse och egendom; att rösträtten i kommunala angelägenheter så väl i städerna, som å landet, jemlikt i sockenstämmo-förordningen den 29 Augusti 1843 och särskilt för Stockholms stad den 16 Mars 1847, beräknas efter samma grund; att för den i afseende å valsättet vid senaste riksdag vidtagna, först af enskilt motionär vid riksdagen åren 18530—1851 föreslagna och af korstitutions-utskottet sedermera tillstyrkta förändriug af 14 R. O., — hvilken ända dittills ovilkorligen föreskrifvit att rösterna vid riksdagsmannaval i de städer, der valen förrättas af borgerskapet samfäldt och icke af elektorer, skulle beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden skattat, — icke, så vidt riksdagsförhandlingarne pia vid handen, anfört såsom motiv något ehof att vinna en ny grund för röstberäkningen vid omedelbara riksdagsmannaval, utan endast att förekomma de missförhållanden, som kunna uppstå genom en alltför långt utsträckt tillämpning af den förut varande grunden, hvilken rikets ständer äfvenledes i en särskilt underd. skrifvelse, angäende frågan om kommunal-styrelse, förklarat vara genom den förändrade lydelsen af 14 R. O. stadfästad; att, enligt den nuvarande lydelsen af nämde S, samma grund icke allenast ensam godkännes för alla de fall, då öfverenskommelse om annan beräkningsgrund ej träffats, utan ock qvarstår, efter det sådan öfverenskommelse kommit till stånd, för all vidare fråga om förändring i valsättet, hvarigenom ständig giltighet blifvit hvarje annan grund frånkänd; sam: at, sedan de röstberättigade innevånarne i åtskilliga städer, der valen hittills . omedelbart förrättats, redan förklarat sig i anledning af ifrågavarande grundlags-förändring icke önska ändring i den hittills följda röstberäkningsgrunden efter skatt, hvarvid således kommer att förblifva, K. M:t icke kan på amnat sätt medverka till vinnande af den enhet i sättet för valrättens utöfvande i rikets städer, som 1 det väsentliga bör ega rum, än derigenom att K. M:t, så vidt fråga är om orfedelbara och samfälda val, godkänner endast sådana valordningar, deruti skatt eller allmänna afgifter upptagas såsom grund för röstberäkningen, vare sig utan begränsning eller med skälig inskränkning af det röstetal, som någon högst må tillkomma, hvilken grund jemväl blifvit antagen af det betydligt öfvervägande flertalet bland de städer, från hvilka förslag till valordningar hittills inkommit:-— och emedan rättigheten att deltagai riksdagsmannaval för städerna enligt grundlagen icke tillkommer dessas innevånare för deras personer, utan i allmänhet endast så vidt de idka vissa yrken eller ega eller innehafva viss egendom; vid hvilket förhållande vidden af den rörelse och värdet af den fastighet, för hvilken rösträtt utöfvas, följdriktigt ej böra vid röstberäkningen lemnas utan allt afseende; samt det icke må anses stridande mot rättvisans fordfingar att för en sådan beräkning läggas till grund de olika bidrag till samhällets uppehållande, som af de röstande lemnas, icke efter hvars och ens behållna förmögenhet, utan hufvudsakligen i förhållande till den verksamhet inom samhället, som af dess med: lemmar utvecklas; men K. M:t deremot, med afsbende å allmännare olika bildningsgrader och intressen, ansett det vara för samhällets