STOCKHOLM den 18 Nov. Ryktet har sedan några dagar haft underliga saker att förtälja om de planer, som inom Stockholms vällofliga magistrat skola vara å bane. med afseende på valordningsfrågan. Berättelserna äro så föga sannolika, de af ryktet omförmälda afsigterna så snörrätt tridande både mot grundlagens bestämda och oförtydbara ord samt mot magistratens eget, under den 16 förlidne Oktober afkunnade beslut, att vi under vanliga förhållanden ej skulle vid dem fästat något afseende eller ansett tillständigt att på allvar ifrågasätta möjligheten af att någonting dylikt skulle kunna inträffa: men beklagligtvis har man redan under valordningsfrågans behandling fått vänja sig vid att.se högst: besynnerliga saker inträffa, och man torde derföre göra rådligast uti att tills vidare icke anse någonting omöjligt, utan hålla sig beredd på äfven det mest osannolika. Således böra vi heller icke med tystnad förbigå de sägner, på hvilka :vi hänsyfta, och dem vi hört från åtskilliga håll upprepas, ehuru vi uttryckligen förklara, det vi ändock af ett visst bevaradt undseende för magistaten måste i det allra längsta betvifla deras tillförlitlighet. I sitt beslut af den 16 har magistraten förklarat sig vilja, med ledning af :de vålberättigades åsigter och efter öfvervägande af de omständigheter i öfrigt, hvilka på sakens bedömande må inverka, ,utarbeta fullständig: förslag till valordning för staden, Detta förslag skulle, enligt samma beslut, delgifvas de valberättigade för att de skulle blifva i-tillfälle deremot afgifva de påminnelser, hvartill de kunna finna sig befogade. Nu förmäler emellertid ryktet, att magistraten, i stället att med ledning af de valberättigades åsigter utarbeta ett fullständigt valordningsförslag, skall hafva för afsigt att hos K. M:t anmäla alla de olika beslut, i hvilka klasserna stannat, med det tillägg, att komiterades förslag visserligen erhållit majoritet, men -att magistraten för sin del anser detsamma behäftadt med sådana praktiska svårigheter vid tillämpningen, att magistraten finner sig föranlåten afstyrka detsamma. Med anledning häraf och under åberopande af de stora svårigheter och den tidsutdrägt som det visat sig medföra, att åstadkomma en öfverenskommelse -mellan de -valberättigade, samt på det staden icke till följd af allt detta möjligen skulle kunna, ,då riksdagskallelsen utfärdas, befinnas icke ega någon valordning, skulle magistraten på samma gång hos K. M:t anhålla, det ville K. M:t bestämma det antal röster, som borde åt. de nytillkomna valmanskategorierna tilldelas, och valen sedermera tillsvidåre få på hittills öfligt sätt förrättas. EOm, mot all (förmodan, detta rykte egde någon grund, om verkligen några sådana-afsigter vore å bane, skulle Stockholms .magistrat således helt och hållet förbise, att då, genom den nya 4 S riksdagsordningen, den hittills gällande :valordningen för Stockholm är de facto upphäfd, och då några val alltså icke kunna ega rum utan att något nytt blir satt i stället, med andra ord, en ändring i hittills öfligavalsättet egt rum och hvarje sådan ändring, enligt grundlagens uttryckliga bud, måste grundas på en öfverensskommelse mellan de wvalberättigade, så skulle magistraten, genom en begäran, :sådan som den shär ryktesvis omförmälda, formligen inbjuda K. M:ts regering att oktrojera en valordning för Stockholm, en åtgärd, hvilken icke skulle kunna af konungens rådgifvare tillstyrkas, utan att de skulle göra sig saker till det mest uppenbara grundlagsbrott. Eller skulle magistraten tilläfventyrs icke anse det utgöra en ändring i valsättet, att helt och bållet omreglera det röstetal, som de hittills valberättigade klasserna haft sig tilldeladt, att vid deras sida konstituera nya klasser och åt dessa också afmäta ett visst röstetal? Förutsättningen är orimlig, vi medgifva det; men det skulle vara på en sådan förutsättning som magistraten måste grunda sin åtgärd, om hon företoge sig någotsådant, som påstås vara hennes afsigt. Eftersom .vi i dag kommit att inlåta oss på rykten rörande valordningsfrågan, böra viäfven omnämna, att det temligen allmänt förljudes, att K. M:t skulle ha resolverat öfver det från Örebro ingifva förslaget till valordning och förklarat, att en valordning med omedelbara val och lika rösträtt vore af vådlig beskaftenbet och derföre icke kunde at K. M:t sanktioneras. Äfven detta måste vi i det längsta betvifla. Vi kunna icke föreställa oss att den nuvarande regeringen, huru uppspädd den än blifvit med junkerliga elementer, skulle kunna och vilja genom ett dylikt beslut, som i sådant fall naturligtvis vore att betrakta såsom prejudikat, gå städernas rätt för nära samt helt och hållet bryta ned den liberala opinion, som vid den nyligen gjorda grundlagsändringen gjorde sig gällande och som afsåg ett verkligt politiskt framåtskridande. samtmed den uppfattning af den politiska rösträttens natur, som gjort sig gällande i andra konstitutionella länder. Då grundlagen medgifver ständerna rätt att sjelfva uppgöra och K. M:ts sanktion underställa sina. resp.. valordningar, har dermed naturligtvis varit meningen, att de skulle få dessa valordningar upprättade i enlighet med hvarje särskilt stads förhållanden, önskningar och behof, och ovägerligen fastställda, så snart de icke vore stridande mot grundlagen eller formfel blifvit vid deras antagande begångna. Grundlagen medgifver icke Kougl. Maj:t någon rätt att oktrojera någon vissprincip,lenlighet med hvilken dessa valordningar skola aftattas, utöfver hvad grundlagen sjelf stad