blott tillförordnade adjunkterna, af hvilka ej all torde våga att underkastg sig lektorsprofvet eller kund ietsamma tillbörligen genomgå, helt och hållet un lanträngas från läroverket. Det skulle blifva ei fantlig omkastning i afseende på alla lärarebefatt aingarne på en gång, hvilken väl möjligen kund slutligen blifva läroverket till fördel, men mer än san aolikt skulle för en längre tid störa detsamma i des jemna gång. Rubbningar äro väl stundom nödvän diga, hvilket dock nu alldeles icke är förhållande här, oftare nyttiga; men så stora, sem här skulle kom ma i fråga, måste de, åtminstone för en tid, verk: högst ofördelaktigt. Skulle emot förmodan flera af de här tjenstförrät tande öfverlärarne eller alla besluta sig för att sök: de tjenster, som de redan med all rätt innehafva, så uppkomme deraf-en annan ej obetydlig olägenhet De måste då för fullgörandet af profven sannolik söka permission, hvilken e; kunde dem förvägras, ocl man tänke sig den villervalla och skada, som skull uppkomma deraf, att kanske 7 öfverlärareplatser möj ligen under en hel termin komme att skötas af vi karier, som måhända icke kunde erhållas och i bäst: fall anskaffas endast genom högst betydliga uppoff ringar af de sökandes lönemedel, tilläfventyrs större än dessa mäktade åstadkomma. Om också icke per mission söktes, så skulle i alla fall en längre tid: afbrott i deras undervisning under vistelsen i stifts ståden för profvens afläggande ej kunna undvikas och redan detta vore för läroverket en oersättlig för lust. Och det läroverk, vid hvilket profven af de 7 och kanske af ett par gånger 7 sökande utom dem skulle afläggas. det vore sannerligen att på det högsta beklaga. Der skulle troligen mer än en lärotermin för det mesta blifva förspild genom onödiga pröfningar Hvad de förekomma oss kortsynta, som ej behjerts ett i alla hänseenden så menligt förhållande! Hvad anledningen dertill kan vara, är det oss omöjligt att inse, Ej kan det våra ömhet om. läroverkens bästa om ej en helt och hållet missförstådd, detta är åtminstone säkert. Är det ändock detta, så Gud bevare läroverken för deras vänner och den ömhet de visa. Man har sagt, att ett särdeles afseende skulle hafvas på de nu tjenstgörande öfverlärarnes förflutna tjenstetid vid jemförelse med andra sökande, så att ere af dem sannolikt komme att erhålla platserna. Hvartill då denna pröfning pro förma, som skulle förorsaka så många och så stora olägenheter? Sannerligen vi kunna svara derpå: Oaktadt det goda uppsåtet att föredraga de tjenstförrättande framför leras yngre medsökande, tro vi i alla fall, att vederhörande, om de senare aflade ett briljantare prof än le, som nu sköta tjensterna, skulle få svårt att förbigå dem, och att, öm de det gjorde, höga vederbörande i sin öfversvinneliga ömhet om läroverken, skulle fter aoförda besvär föredraga de endast under nåsra timmar pröfvade framför dem, som under åratal plifvit allsidigt pröfvade och med utmärkt heder betått sina prof. — Dizi. 0. J: G.