STOCKHOLM den 17 Nov. De liberala statsekonomiska åsigterna ha tillkämpat sig en stor och vigtig seger inom regeringen, såsom man finner af den uti officeiella bladet i går införda, af oss här nedan meddelade kongl. förordningen angående ändring i föreskrifterna :örande hemmansklyfning och jordafsöndring. Genom denna förordning har regeringen, i nära öfverensstämmelse med ständernas gemensamma samt bondeståndets särskilta skrifvelse i ämnet, upphäftalla de orim? liga och skadliga inskränkningar, som infördes genom den af den reaktionära Palmstjernska ministeren år 1853 åvägabragta författningen, och genomfört en reform i liberal riktning, som är vigtig och angelägen för de mindre bemedlade. klasserna och tillika för utvecklingen af nationalvälmågans. Enligt hvad det förljudes bar civilministern hr Almqvist så ifrat för denna reform, att han, då skarpt motstånd med allt skäl varit att befara, ärnat göra sakens genomförande till ett vilkor för sitt qvarstannade inom konseljen. Det är under sådana förhållanden glädjande att förnimma, att hr Almqvist lyckats öra sina skäl och grunder för den liberala sigten så gällande, att ingen. enda af statsrådets ledamöter reserverat sig emot beslutet. Det är så mycket hugneligare, att kronprinsen-regentens regering. i. denna sak villfarit de ofrälse ståndens önskningar, som man väl vet, att den junkerliga majoriteten på riddarhuset med synnerlig ifver motarbetat och är ytterst fientlig mot denna reform. : Denna författning är, som sagdt, i nära öfverensstämmelse ej: blott med det af rikets ständer afgifna förslag till. upphäfvande af 1853. års författning rörande jordafsöndring, utan äfven med bondeståndets särskilta skrifvelse, angående upphäfvande af samma författning rörande hemmansklyfning, deri inskränkningarne voro ännu mer betungande och besvärliga än för jordafsöndringen, likväl med det undantag, att rikets ständers förslag, att under besittning på lifstid eller på viss tid jemväl må upplåtas minst eft halft tunnland jord i en lott, icke blifvit bifallet. Deremot, och då uti 1 S af. 1827 års förordning, utom afsöndring för alltid under full eganderätt, sådant medgifves endast för viss tid, dock icke utöfver 50 år, har genom den nya förordningen afsöndring äfven på lifstid tillåtits med enahanda vilkor, som för jordafsöndringar på viss tid, hvarförutan ett förtydligande egt rum i 2 kap. 6 S I mom, af 1827 års förordning, hvarigenom det deri stadgade inskränkande vilkorel, att hvad som enligt 3 S får upplåtas, -skall. bestå af en viss minimirymd duglig. jord, blifvit utbytt mot ordet jordvidd, hvarigenom detta moment stälts i öfverensstämmelse med rikets ständers förslag till 3 S, der äfven det i 1827 års författning förekommande ordet duglig är uteslutet såsom qvalifikation till jord. I öfrigt bar den nya författningen icke blott undanröjt stadgandena om ett visst hemmantalför jordens klyfning, samt betydligt utvidgat rättigheten till afsöndring utöfver hvad 1827 års författning innehåller (minst 6 tunnland duglig jord i de 5 norra länen och 4 tunnland sådan jord i öfriga delar af riket) samt borttagit dels det i 1853 års författning stadgade vilkoret af besutenhet för iordafsöndringar under full eganderätt, dels det i hög grad hinderliga stadgandet om föregående undersökningar genom nämd, afsöndringsafhandlingens föregående pröfning af konungens befallningshafvande m. m. samt slutligen förbudet mot lagfartsoch inteckningsåtgärder, innan afsöndringen visas vara vederbörligen godkänd. Den kongl. kungörelsen, som är daterad d. 12 Nov. detta år, är af följande lydelse: Vi OSCAR, med:Guds nåde; Sverges, Nores, Göthes och. Wendes: Konung, göre veterigt: att; med anledning af, särskilda, vid sistlidne riksdag, väckta förslag rörande ändring i föreskrifterna om hemmansklyfning och jordafsöndring samt af: rikets ständers äfvensom bondeståndets enskilt härom till Oss aflåtna underdåniga skrifvelser, Vi, efter det kammarkollegium och Våre samtlige befallningshafvande i länen blifvit hörde, vid pröfning af detta ärende funnit godt härigenom upphäfva kongl. förordningen den 13 Juli 1853 och kongl. kungörelsen den 20-Juli 1855, angående tillägg till gällande stadganden, i afseende på hemmansklyfning och jordafsöndring, samt i nåder förordna, att de i berörde ämnen förut Zifne. författningar, kongl. förordningen den 19 December 1827 jemte kongl kungörelserna den 14 November 1829 och den 29 Januari 1831, skola tjena till efterrättelse, med den ändring att 3 S samt 6 1 mom. i 2 kapitlet af. 1827. års förordning erhålla följande lydelse: 3.S. Lägenhet, som från hemman afsöndras; efter hvad i 1 8 tillåtet är, skall, då upplåtelsen sker för alltid und.r. full eganderätt, innehålla, i Gefleborgs, Westernorrlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens. län minst tre tunnland. ( 16,8 qvadratrefvar) och i öfrige delar af riket minst två tunnland ( 11,2 qvadråtrefyar) samt, om lägenheten undet. besittning påviss tid upplåtes, utgöra minst ett halft tunnland ( 2,s qvadratrefvar) jord. . Sådan lägenhet skall till sina gränser noga. bestämmas-i enda formlig, tillafhägnad beqväm samt från hemmanets egen åbyggnad afskild lött; och må dylik afsöndring icke ske af Ödalåker eller äng, derest ieke till hemmanet eller hemimansdelen, hvarifrån lägenhet skall skiljas, endast odalegor lyda eller lägenheten ligger afskild från hemmanets eller hemmansdelens öfriga odalegor och befinnes TLA