dessa artiklar, känna att de äro produkter af en långt drifven husslöjd? Det är allmogen, männer och qvinhor, bosatta på de små jordparcellerna, från ett halft till :ett par svenska tunhlands areal, i käntonerna .Geneve, Lausanne, Neufchåtel; som förfärdiga dessa lyxartiklar, som sedermera gå i verldshandeln. På samma sätt finnes en mängd af de schweitziska sidenväfstolarne på landet. Då nu sådana industrigrenar kunna blifva landtmannanäringar, allenast man sörjer för arbetarens välbefinnande, torde det vara så mycket lättare för andra. I vårt fordna moderland Sverge se vi äfven Dalarnes strängt klufna jord alstra binäringar, hvilkas -produkter, om de också ej gå i verldshandeln, dock afsättas inom eget land samt till och med hitta vägen till oss. Nyligen har allehanda -träarbetens förfärdigande blifvit oss, genom en sakrik artikel i Finlands Allmänna Tidning, rekommenderadt till husslöjd. En sådan vore passande för våra förhållanden och mycket välgörande. Men hos hvilka skall det blifva husslöjd? Hemmansegaren är tvungen att använda :hela sin tid på jordbruket, ju mera intensivt och rationelt detta blir. Det är hos oss ett favoritpåstående, att den långa vintern ej behöfves för jordbruket, men ändå har jag hört jordbrukare beklaga sig, att de under vintern ej hunnit utföra alla för dem nödvändiga arbeten. Min tro är derföre den, att med ett bättre jordbruk tiden för husslöjdens lärande och bedrifvande kommer att saknas. För att få husslöjder i gång, bör en ny klass jordegare skapas, en sådan, som blott behöfver använda en mindre tid för eget jordbruk, och som således dessemellan är ledig för slöjder. För det större jordbruket vore denna klass derjemte gagnelig, emedan derigenom nämde jordbruks arbetsstyrka om sommaren skulle ökas. Vidare följder :deraf vore, att fattigdomen minskades och att arbetet vunne i duglighet. Det kan vara af intresse satt se resultaterna i de länder, hvarest jordstyckningen gått längst. Låtom oss derföre vända oss, att börja med, till Frankrike, för att se de resultater der frambragts. Enligt en fransk författare (Passy. Des Systemes de la culture en France) beräknas en areal, till hvars brukning behöfvas 30 arbetare och som tillhör :en egare, gifva i behållning utöfver hvad arbetarena förtärt, lifsmedelför 70 personer, summa 100, då deremot densamma, fördelad i:60 :parceller och arbetad af60 man, gifver lifsmedel, utom hvad : till egarne sjelfva åtgått, för 80 personer, :summa 140. Likaledes har han funnit de små lägenheterna i förhållande till arealen föda mera boskap än de stora jordegendomarne, samtrvatt de sistnämda under åren 1821—1851 endast ökat sitt värde med 50 procent, hvaremot de små lägenheterna till värdet i allmänhet tredubblats och-å vissa lokaler -fyrdubblats. Hvad åter den beskyllningen angår, att fri jordstyckning sknlle leda derhän, att klyfva jorden i såsmå delar, att dessa icke kunde odlas, så tyckes erfarenheten i Frankrike bekräfta motsatsen, ty om äfven jordstyckningen på sina ställen gått framåt, har åsandra orter parcellernås sammanslagning gjort ännu större framsteg. Passy undersökte tillståndet i 58 kantoner, hörande till 33 departementer, och fann att parcellernas antal, ifrån 2,936,755 år 1810, ökat sig til 3,020,025 år 1843, eller på 33 år 2,8 procent. :A. Lagoyt har sedermera underkastat 122 kantoner hörande till 27-departementer uti Frankrikes olika delar undersökning och dervid funnit, att i 48 kantoner, hörande till 11 depärtementer, antalet parceller minskats ifrån 2,754,885 år 1815 till 2,438,062 år 1847; en minskning af 13 procent på 32 år, hvaremot uti de återstående 74 kantonerna parcellernas antal under samma tid ökats från 2,846,971 till 3,096,325 eller 8,7 procent. Dessa fakta tyckas icke tala för någon öfverdrifven lust att stycka jorden, eller något ifrigt begagnandeaf rättigheten. Samma resultater visa sig i sydvestra Tyskland, hvarest jordstyckningen befordras eller tillåtes. Ja man har till och medi: Sverge trott sig finna, att i de län (Fahlu och Karl: stad), hvarest hemmansklyfningen gått längst, produktionen af lifsmedel ochunderhållet af kreatur är i proportion högre sän:i de län, hvarest de stora egendomarne finnas. Man har vidare såväl hos oss som iSverge anfört såsom skäl emot fri jordstyckning att staten derigenom möjligen kunde gå miste om jordskatter. Sådant torde man dock icke ;behöfva frukta. Hvarje liten bebygd jordparcell borde väl alltid hafva det värde, att försäljningen deraf skulle inbringa den derå sig belöpande ringa skatten. Ej heller skulle det, med .den förenkling skatterna hos oss redan vunnit, särdeles öka debitörernas besvär genom tillkomsten af dessa små possessioner. Animat är förhållandet med sådana kommunala och andra onera, som utgå till lika belopp från hemmansdelen,. densamma må vara stor eller liten, men grunden för deras debiterande kun-1 de lätt förändras. Men om man äfven antager att det nuvarande systemet för jordskatternas utgående skulle lägga åtskilliga svårigheter i: vägen för fri :jordstyckning, kunde detta hjelpas antingen genom jos dskattens kapitalisering, som med framgång försökts i England, eller också genom en: förändring i sättet för skattläggningen, i likhet med det franskå systemet. :Jordskutternas kapitalisering.skulle väl vara det vigaste sättet och äfven komma att anlitas, om de friköpia hemmanen obehindradt!. sees 000 000000 LARDSBELEKTASTEREIIET MRS TBILISI TDIP att hafva försvagat deras. makt. Detta hade varit :ett ohjelpligt steg i min belägenhet. Att från Zamosk återvända, i stället för att enligt I