var förtviflad, och ändå kunde han icke för-. må sig:att lemna sina fiender obesegrade. Här visade sig kanhända det gryende karaktersanläget, som i tredje generationen blef Karl XII:s halsstarrigbet, men, ännu styrdt af ett förträffligt hufvud och ett skarpt omdöme väl visste att hålla sig från öfverdrifternas gränser. Timma efter timma, dag efter dag smickrade han sig med att stadens undergång skulle hämnas hansmotståndares trotsighet och kröna hans ihärdighet; men timmar och dagar gäckade hans väntan. Han såg stunden, då han skulle nödgas öfvergifva sitt arbete, och lät kalla Sapieha, hvars qvartianer voro de som minst varit anlitade och ännu ugjorde en ganska frisk trupp.: Sapieha, sade han, jag har råkat i en kinkig belägenhet. Denne Zamoyski är en hjelte, och ni sade mig dock att han är en vanlig polack. sErs mäjestät, jag kände icke Zamoyski från denna sida.. . FE. Men emedan jag nu känner honom, säger jag er att han måste besegras.n För ers majestät är ingenting omöjligt. Ske er som ni tror!: sade konungen med ett vänligt smålöje. Jag har verkligen en pian att meddela er i detta afseende, och en plan, hvari jag inrymmer åt er en betydande roll E:Ers majestät täcks visa mig en nåd, den jag på det högsta önskar mig i stånd att motsvara.n 4 . EVi måste våga. en stormning, sade-konungen. Ni förvånas, min öfverste! Jag medger väl, att våra mojenger icke lämpa sig för ett sådant företag; men den öfverraskning, hvari vår fiende skall blifva bragt, skall förhjelpa oss till segern. Hvad säger ni härom ? I Ätt endast ers majestäts snille och mod kan uttänka ochförverkliga en sådan?plan.