längre tid vid fria konsternas akademi, ehuru för ett inskränktare antal elever, meddelats, i tillstyrkte ban, på grund af hr sekreterarens iför nämde akademi bref,, att lemna förökade anslag åt en redan bestående läroinrättning. isom för närslägtade undervisningsämnen i alla I fall fortfafande måste på statens bekostnad j underhållas,, och tillade att ifrågavarande I undervisning vid denna akademi,kan inrättas j lika ändamålsenligt som vid den föreslagna ij nya läroanstalten, samt att kontrollen öfver ; undervisningens gång och anstälde lärai res verksamhet för det med medlens anslående afsedda ändamål åtminstone är lika lätt att åstadkomma vid en offentlig statens inrättning, som vid en läroinrättning. föranstaltad af en förening af enskilta personer, hvilka när som helst kunna ur föreningen utgå samt äro oförhindrade att upplösa hela föreningen med alla dess inrättningar. Hr öfverdirektören säger vidare:-Den undervisting för unga slöjdikare, hufvudsakligen ; uti flerehanda ritning samt modellering, som direktionen för Svenska Slöjdföreningen i Stockholm föranstaltat och för hvars ytterligare utvidgning direktionen i sin underdåniga ansökan begärt ett statsanslag af 6600 rår banko, anser direktionen för Teknologiska Institutet vara af ganska stor vigt för svenska industriens utvidgande och fullkomnande. Men br öfverdirektören säger strax derefter, att han tror sig böra göra den anmärkning, att handtverkslärlingar och gesäller, hvilkas undervisning slöjdskolan egentligast åsyftar, i allmänhet under söknedagarne äro och måste vara sysselsatta på verkstäderna, och att således endast ett obetydligt antal elever af nämde samhällsklass kunna vara att för dessa dagars undervisning påräkna, med undantag al de sena aftontimmarne och tilläfventyrs måndagen, på hvilken dag af gammal vana föga arbete företages på våra verkstäder, men hvilken dag, uti det slöjdföreningens underdåniga ansökning bifogade förslag till arbetsordning inom läroanstalten, är föreslagen att äfven vara fri för undervisning ända till klockav åtta på aftonen. : Ett af hr öfverdirektörens största skäl till afstyrkande af anslag från allmänna medel till Svenska Slöjdföreningens skola, synes då hafva varit att endast ett obetydligt antal elever af nämde samhällsklass (nemligen handt verkslärlingars och gesällers) kunna vara att för för dessa dagars (söknedagarnes) under visning påräknan. K. M:t afslog på sådan inrådan Svenska Slöjdföreningens ansökan, och aflät i. stället proposition om förhöjdt statsanslag af 2000 rdr banko till de Fria Konsternas akademi. Lyckligtvis uppfattade rikets ständer frågan annorlunda än hr öfverdirekiören vid Teknologiska Institutet, och på enskilt motion af åldermannen Gustafsson, hvilken motion då sades vara skrifven af föreståndaren vid Svenska Slöjdföreningens: skola, afslogos de för Fria Konsternas akademi begärda 2000 rd: banko, och en lika summa auslogs till understöd för slöjdföreningens skola; och detta statsanslag gjorde det möjligt att åtminstonc inträda på aftonundervisningens väg, den enda, som finnes för nyttiga kunskapers spridande inom den stora massan, och till arbetarne: den enda väg för industriens utvidgande och fullkomnande,, hvilket Frankrike redan i nittio år hade visat. Det nu nämda, öfverdirektörens för Teknologiska Institutet mångsidiga afstyrkande af) allmänt understöd för Svenska Slöjdföreningens skola, visar det attherr öfverdirektören skulle hafva varit afvogt sinnad emot arbetaren. eller hans upplysning? Ingenting gifver grund för en så orimlig tanka. Hr öfverdirektören synes blott hafva misströstat om möjligheten att arbetaren från sin ståndpukt och på de få timmar, som dagens mödor kunde lemna honom öfriga för7 skolan, förmådde tillegna sig dennas undervisning. Derom upplyser ännu en senare handling från samma institut. Direktionen för svenska slöjdföreningen hade, under den 7 Mars 1850, ånyo ingått till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan om nådig proposition till rikets ständer, att, för utvidgande af föreningens skola, det statsanslag som lemnades henne, måtte höjas till 6500 rdr bko. Äfven nu infordrades teknologiska institutets yttrande. Detta afgafs d. 9 Okt. samma år, och var, också denna gång, afstyrkande. Institutets öfverdirektör var nu hr Wallmark. Efter att hafva ,omnämt förslager som på åtskilliga ställen i riket väckts för inrättande af slöjdskolor, säger han: , Det nu anförda skall vara tillräckligt att visa nationens önskan, det en rikhaltigare och ändamålsenligare undervisning. måtte åvägabringas för den stora mängden, som skall ingå eller redan ingått i näringarne, än den olämpliga, som hittills i allmänhet blifvit dem meddelad vid de allmänna, lägre läroverken. De Bildningscirklar,, Arbetareföreningar, med flera, som Senare tider uppstått, torde derjemte vara ojäfaktiga bevis, såväl på arbetarnes behof af och trängtan efter: bildning, som derpå, att de arbetande klasserna, hvilka hittills i allmänhet gått miste om en ordentlig undervisning, söka så godt de kunna att sjelfva förskaffa sig den bildning de likväl numera svårligen kunna nå, och man bör då icke förandra sig deröfver, att denna bildning blir ytlig och ofta förvänd, helst de många gånser torde råka ut för ledare, som dels sjelfva sakna en grundligare bildning, dels begagna skr JEN Ane ÅS DA RA VARESE ET EAT Lå AR nt ft fr ARA ERE RE RS ERT EE TR a Lt Ås ms An el Ga