enot nådegåfvor. Detta är den visst gansl riktiga, men icke synnerligen djupsinniga m valen i detta stycke. Man kan: visserligen ä ven ge tendensen !en mera speciel. färg oc hänföra den till några gifna sociala förhålla: den, hvarigenom den kan synas i någon må mera intressant; man kan säga, att styck vänder sig till en hel talrik klass af flicko som äro fattiga, isolerade i lifvet, utsatta få mångfaldiga förödmjukelser och till följd fifänga och orimliga ståndsfördomar dömd att lefva ett helt lif utan hopp och utan må och säger till dem: friskt mod! det beror: er sjelfva att på ett hederligt sätt förvärfv edert oberoende; skapa eder lyckal Vi lemn för ögonblicket derhän, huruvida det tillht lustspelet att behandla dylika temata; me hvad: som synes oss visst är, att den utlägg ning öfver den uppstälda satseh, som finnc uti den nu ifrågavarande komedien, icke syne oss hvarken poetisk eller synnerligen upt bygglig. En dylik kan med mera eftertryc hehandlas uti en afhandling, uti en till båd örstånd och känsla talande uppsats; den för tjenstfulle författare, som Secribe har till bo lagsman i fråga om denna komedi, Ernes Legouve, har också särskilt och med mycke: värma och klarhet behandlat frågan uti:ct kapitel af sin Histoire morale des femmes, Genom hr Scribes dramatiska intrigbygnat har den föga blifvit illustrerad, men i fler hänseenden neddragen-och genom åtskilligt drag till och med stäld i ett tvetydigt ljus. Man har talat mycket om vår tids materia lism, såsom uppenbarande sig ätven inon konstens och diktens område; Men hos in gen nutida författare torde den verkligt och groft materialistiska riktningen så starkt och ohöljdt framträda som hos Scribe. Hela han: dramatiska författareskap har den ledande grundtanken att förherrliga bourgeosien, väl förståendes icke det som utgör det sanna och berättigade uti det-tredje ståndets sträfvande dess verkliga högre mission, utan det som ut gör dess kräfta och skuggsida, mammonsdyr kan och Kälkborgerlighetens :lefnadsfilosofi. Långt ifrån att ihnebålla hågon verkligt poc: tisk id, framhålla Scribes stycken just prosans triumf; lifvets ideala makter, som: diktaren skall bringa till heders, antingen direkt. eller genom att komiskt förinta deras motsatser, gälla för ;Scribe-i allmänhet mindre än intet; och det är justdet platta, det förvrängda, det lågt egoistiska, det perukstocksmässiga i nutida karakterer och förhållanden som hi Scribe vanligen framställer såsom normalt, i stället för att deröfver svänga satirens gissel. I de. stycken, som hr Scribe skrifvit för Theatre frangais, och. hvartill säfven det nu ifrågavararide hörer, har han: visserligen icke kunnat bestämdt proklamera lumpenhetens rätt. förlöjliga den verkligt entusiastiska kärleker och i stället uppsätta den prosaiska beräkninrn såsom det enda lefnadsgiltiga os. sv. en äfven här, der han understundom affekterar en bättre moral och. en mindre låg lefnadsåsigt, bli de mer eller mindre sunda allmänna: satser, som han tager till grundval för sin dramatiska byggnad, vid detaljbebandlingen styckevis neddragna till samma låga ståndpunkt, på hvilken flertalet af de stycken han skrifvit för sin egentliga scen, Theatre Gymnase, befinna sig uti ifrågavarande hänseende. I alla händelser blir hr Scribes komedi äfven hären sådan komedi, der man saknar den humoristiska blick i sjelfva styckets grundläggning och den satiriska qvickhet och fina ironi vid bearbetningen af detaljerna, som bilda den verklige poetiske lufsspelsdiktaren. Genomden framgång Scribe rönt hos Pariserbourgeoisien, hvars böjelser och svagheter han på allt sätt förstått att smickra, har ban fått en skara af imitatörer, och derigenom har uppstått en ny art af komedi, utan humor, utan komisk kraft, utan friskhet och glädtighet. der hufvudvigten ligger på de sceniska öfverrasknivgarne, som med någon teknisk öfning kunna åvägabringas till temligen billigt pris. och der man egentligen saknar all karakteristik, all genialitet i dialogen, hvilken gerna får vara huru trivial som helst, endast den är tillskuren efterett visst modemönster. Hos Serve : ch hans efterföljare ligger tyngdpunkten icke uti komiska karakterer och situationer, genom hvilka en id klart och osökt skall framträda, utan i sjelfva det mekaniska maskineriet. Det är det tekniska uti det dramatiska schackspelet, som utgör handlingens enda lifskraft. Det är intrigen, som utgör hr Scribes egentliga styrka; men liksom bygnadskonsten kan sjunka ned till handtverk, så är det äfven med inirigbygnadskonsten; å den Scribeska komedigenren är den icke frisk och naiv såsom i de spanska komedierna, utan rent handtverksmässig, -hvarpå äfven namnstämpeln af flera fabrikanter på ett enda stycke är ett ganska talande vittnesbörd, Man återfnner dessa egenskaper hos det stycke, som här är i fråga, ehuru det visserligen icke hörer till dem, i hvilka den Scribeska virtuositaten i intrigväfnaden är drifven till sin höjd. Det kan i detta hänseende icke jemföras med åtskilliga af de äldre Scribeska stycken, om hvilka författaren, då Nan efter längre tid itersett dem på scenen och redan bortglömt detaljerna, säges någon gång bruka utropa: Jag undrar just huru jag kunnåt reda den förbannade härfvan!? Och det har icke slagit felt, att ju den ganska sunda och riktiga sats af Ernest Legouvå, som medelst stycket skulle belysas, genom Secribes uppränning. och partiella bearbetnog fått en ganska filiströs prägel uti tillämpvingen. Hr Secribe har förut skrifvit en hop stycken, der han haft till syftemål att upphöja och apoteosera vissa klasser af bourgeoisien. köpmän, fabriksidkare,lärftskramhandlare, banolsen —scrtminnnnikd—RNN NI