dessa måste naturligtvis erkännas af dem, son använda dem. Men förbållandet är, — sä ger ban — att; med undantag af.-bruket inon bengaliska armen, regeringen . aldrig: på-någo utmärkande sätt erkänt kastväsendet, ehuruvä det är säkert; att inom denna armå kastför. domarne blifvit förstärkta genom den utmärkelse som officerarne deråt gifvitn. Sir John Lawrence hyser den fasta öfvertygelse, at alla de åtgärder, som äro verkligt kristliga. kunna i Indien genomföras, icke blott utan våda för britiska väldet, utan fastmer med ördel för detta väldes varaktighet,. Han är öfvertygad om att kristliga åtgärder, gjorda på ett kristligt sätt, aldrig skola komma ati från oss afvända hedningarnes sinnen, och såsom ett praktiskt stöd för sina åsigters riktighet förklarar han med en tillförsigt, fullt berättigad af hvad han redan uträttat, sig beredd att inom det område, som är stäldt under hans ledning, göra hvad kristendomens pligter fordra. Slutligen yttrar han för dem, hvilka fästa mindre afseende påprinciper än på politik, mindre på hvad som är rätt än på hvad som är lämpligt, följande märkliga ord: De senaste händelserna synas: ådagalägga. att otillbörliga eftergifter för infödingarnes fördomar eller allt hvad som har utseende af en förnekelse af våra grundsatser icke alstrar förtroende för oss ibland folket. Sådant väcker blott misstankar för ytterligare hemliga planer. Men om vi göra hvad vi tro vara rätt, och göra det på ett enkelt, förståndigt och öppet sätt, så kunna vi hoppas, att man skall sätta tro till vår uppriktighet. Än mer, såframt vi icke göra någonting för att visa folket hvad kristendomen verkligen är, så kan man ha föga hopp om att skingra de vidunderliga föreställningar, som bland detta folk äro så gängse i afseende på vår religion och våra syftemål. Och — skulle man här kunna tillägga — om menniskotanken skulle vilja utspana hvilken gudomlig plan kunnat ligga till grund. för att dessa omätligt rika länder, dessa hundratals millioner menniskor blifvit lagda i engelsmännens händer, så torde svaret häruppå blifva, att försynen låtit det ske, icke endast i ändamål att. öka engelska köpmäns förmögenhet eller att utvidga området för engelska embetsmäns befordringsbegär eller att bereda nya afsättningsorter för engelska produkter, utan egentligen och hufvudsakligen för att göra verldens äldsta kulturfolk delaktigt-af-ennyare högre civilisations välgerningar, och att i det förstelnade Asien ingjuta kristendomens lifgifvande anda.