— Den stora frågan om Ostindiens blifvande öde och förhållande är fortfarande föremål för engelska pressens uppmärksamhet. Times för den 25 Oktober meddelar tvenne officiella handlingar rörande indiska styrelsens tillkommande politik i hvad som rör religionen; en fråga som blir den vigtigaste af alla sedan uppresningen en gång blifvit dämpad, och hvars ordnande kommer att bilda en ny epok i förvaltningen af det stora österländska riket. Det är, som bekant, tvenne åsigter, som i denna fråga vilja göra sig gällande, ena sidan vill man iakttaga en s. k. fullkomlig neutralitet?, och det var detta system, som ända till 1834 följdes af Indiens styrelse, såsom uttryckande en traditionel politik, som försigtigheten fordrade och som framgången ,tycktes bekräfta. Det andra systemet, som till en del infördes i Indiens förvaltning efter oktrojens förnyande år 1853, bestod uti en mera positiv tillämpning af kristendomens princip medelst uppfostringsväsendet samt missionsverkets understöd. Alltsedan bengaliska armens myteri hafva de båda systemernas sakförare hvar för sig sökt tyda katastrofen efter sin åsigt. Den traditionella politikens försvarare anse upproret ha föranledts af de afvikelser från denna politik, hvilka egt rum sedan 1854, tillskrifva sjelfva utbrottet af de farhågor, som hos infödingarne väcktes genom de vidtagna förändringarne, och äro af den tanke, att den nya styrelsen borde söka för framtiden förekomma dylika olyckor derigenom att den. återvände till den gamla metodens betryggande neutralitet. Deras motståndare bestrida modigt. alla dessa skäl oc påstå, att uppresningarne. mera. böra tillskrifvas den fanatism, som. alstrades af det gamla systemet, än någon se-. nare Jagstiftning, och att ett manligt erkän-: nande af. kristendomens princip skulle vara: icke -blott mera i enlighet. med engelska nationenspligt, utan ock. oändligt mycket bättre beräknad att gifva det britiska väldet stadga och bestånd. Hitintills ha dessa frågor endast blifvit debatterade-emellan kompaniets direk.