digt att svänga öfver majoriteten af Stockholms borgerskap. Lika litet kunna vi föreställa oss, att flertalet af valberättigade husegare skola vara böjda att gå in på några klassvalsideer. Bestämmes medborgarens politiska rättigbeter af den sambhällsställning han innehar eller af den ställning han innehaf:? Denna fråga, som synes så enkel och oomtvistelig, att icke mer än ett svar på densamma gerna kunde tänkas möjligt, denna fråga nödgar oss likväl reaktionens organ inom: pressen, att upptaga till skärskådande, Svenska Tidningen innehöll nemligen i måndags en artikel, skenbarligen dikterad af en rangsjuka, lika löjlig som lumpen, men som i sjelfva verket innebär någonting helt annat, nemligen ett försök att från antalet af. de vid riksdagsmanhaval röstberättigade husegarne utgallra ett stort antal sådana, som tillförene befunnit sig i den sambhällsställning, att de icke då kunnat få utöfva rösträtt. . På grund af stadgandena i: mom, 1, 2 och 3 af 14 5 R. O., som från valbarhet utesluter gemenskapen vid rikets landtoch sjöförsvar samt allmänna och enskilta verks och korporationers vaktbetjening eller andre, som med desse jemförlige eller rtingare äro; dem, som äro i andras tjenst eller ständiga arbete anstälde, eller daglönare, eller andra dylika, som försörja sig med tillfälligt arbete; och dem, hvilka endast för sjelfförsörjning ega något yrke utöfva — på grund af dessa stadganden vill Svenska Tidningen göra troligt, att alla de i förteckningen på de valberättigade i deras egenskap af husegare upptagne före detta vindragare, vaktmästare, timmermän, gesäller 0. 8. vV., eller, såsom Svenska Tidningen föraktligt benämner dem, en skara fördettingar,, icke skola. vara valberättigade, emedan de äro wjemförlige med de af grundlagen uteslutna. Svenska Tidningen behagar härvid förbise åde grundlagens tydliga ord och dess tydliga mening. Grundlagen utesluter soldater, enare, vaktbetjente m. fl. Hvarföre? Jo, emedan de stå under andras lydno, emedan de icke äro oberoende, medborgare. Men i samma ögonblick alla dessa upphört att stå i ett sådant lydnadsförhållande och inträda i kategorien af husegare, af handlande, af näringsidkare, så tillkommer dem också ovilorligen de politiska och medborgerliga rättigheter, som grundlagen tillförsäkrar åt husegare, åt handlande, åt näringsidkare, och inzen skall kunna tfråntaga dem densamma genom att påpeka hvad de varit. Grundlagen talar nemligen endast om hvad de valberättigade äro. Med lika mycket skäl, som Svenska Tidningen vill utesluta de s, k. fördettingarne från röstberättigade husegare, skulle man ju kunna utesluta alla handlande, emedan, de varit handelsbetjenter, alla handtverksmästare, emedan de varit gesäller och lärlingar o. 8 Vv.) Men likasom en gesäll, som utträdt ur gesällernas klass och blifvit mästare, obestridligen eger valrätt, så tillkommer denna rätt äfven den gesäll, som utträdt ur gesällernas klass och blifvit husegare. Blott uti ett enda fall fästes uti våra grundlagar afseende på hvad personer tillförene varit. Det är då det heter, att till riksdagsman i bondeståndet skall väljas en hemmansegare, hvilken icke tillförene hört till annat riksstånd. För valrätt och valbarhet i städerna behöfvyer man deremot endast styrka bvad man är, icke hvad man varit eller icke varit. Hela denna lista på fördettingar försvinner ocksås totalt utur vallängderna, om de husegare, som hittills uppgifvit sitt fordna yrke, med tillägget före de ta hädanefter helt enkelt uti sina mantalsskrifningar benämna sig musegare, en titel lika god som någon annan, och för närvarande till och med en verklig titel, sedan den blifvit af grundlagen konsakrerad, på samma sätt som tillförene titeln hemmansegare. Åtskilligt skulle varit att i detta ämne tilägga, men vi ha funnit oss förekomna af Posttidningen, som upptagit och efter förtjenst bedömt det vidriga uti Svenska Tidningens beteende i denna sak. Då vi här nedan aftrycka Posttidningens artikel, -bedja vi endast få erinra samtliga husegare, att valordningsfrågan i morgon förmiddag Kl. 10 ånyo förekommer till behandling hos busegarne vid sammanträde inför magistraten, och torde alla !e, hvilkas rättigheter man finner vara ifrå-zasulta, inse nödvändigheten af att dervid i god, tid tillstädeskomma, för att bevaka denna sin rätt, om någon skulle vilja bestrida: densamma. Posttidningens nyssnämda artikel har följande lydelse: . Ett bland de vidrigaste skådespel, som den offentliga diskussionen på I8nge företctt, är det, som den här utkommaude Svenska Tidningen. erbjuder genom sitt beteende och sin argu-. mentation för den sak hon åtagit sig förfäkta i -valordningsfrågan för hufvudstaden. Denna: sak är icke i sig sjelf så dålig eller förtviflad, emedan åtskilliga rätt antagliga skäl låta an-föra sig till förmån för den graderade röstskalan, ehuru denna ännu mindre än omröstningen per capita har anspråk på ofelbar gilhet. Man skulle till och med kunna under alla förhållanden förorda ett slag af graderad skala utan att förnärma den grundsats, hvarpå omröstningen per capita hvilar. Om t. ex. hvarje valberättigad erhölle en röst, men derjemte en sådan tillkomme en hvar, som i en TLL? I oo Mm est Ia AT RR