STOCEHOCLIM den 28 Okt, . Läroverksfrågan. IL. Vi hafva i föregående artikel framstält gången af denna frågas behandling inom representationen under de riksdagar, som närmast föregingo utfärdandet af den nya skolstadgan. I full öfverensstämmelse med de af rikets stinder fattade beslut innehåller denna stadga i S I att de offentliga elementarläroverken hafva till ändamål, dels att meddela allmän medborgerlig bildning, — detta i föra:a rummet — dels att grundlägga de vetenskapliga insigter, som vid universitetet eller högre tillämpningsskola vidare utbildas, och i S 2 att alla dessa läroverk skola vara af samma slag, så att den undervisning och de öfningar, som i allmänhet tillhöra elementarläroverken, meddelas vid hvarje särskilt sådan läroanstalt,. Hvad slutligen angår bestämmelsen i 3, att samma läroanstalter fördelas i högre elementarläroverk, der fullständig undervisning meddelas i alla elementarläroverken tillhörande läroämnen, och lägre elementarläroverk, hvilka till större eller mindre omfång meddela den undervisning, som inom de högre fortsättes och afslutas,, så skiljer denna sig icke oväsentligt från ständernas föregående beslut i ämnet; ty då ständerna faststält, endast i afseende på de till allmän medborgerlig tildning hörande läroämnena, att dessa skulle i hvarje särskilt läroverk meddelas till all den vidd läroverkets omfång medgåfve, så utsträcker skolstadgan samma bes:ämmelse äfven till de öfriga (valfria) läroämnena; så att, då ständerna vid sistförflutna riksdag beslutat inrättandet af på reallinien fullständiga elementarläroverk, detta visserligen alldeles sfrider mot innehållet af nyssnämde 3:dje 8 i skolstadgan, men deremot icke mot de beslut i ämnet, som vid föregående riksdagar blifvit fattade. ESMed denna enda inskränkning utgöra de nämde tre paragraferna, såsom förut anmärkts, ett noggrannt uttryck af de åsigter i frågan, som under flera påhvarandra följande riksdagar gjort sig gällande inom representationen (med det eftertryck, att de till och med uppstälts såsom vilkor för statsanslags beviljande), och som numera måste anses såsom svenska elementarläroverkens grundlagar, — såsom den grundval, på hvilken allt vidare organiserande af dessa läroanstalter snåste byggas. Hvarje förslag, som strider deremot, måste i och med detsamma anses dödfödt; så t. ex. enkannerligen förslaget att införa särskilta lärda skolor och särskilta realskolor, i fall någon ännu skulle kunna falla på en sådan tan ke. Hvad organisationsdetaljerna beträffar hafva ständerna icke förr än wid sistförflutna riksdag deråt skänkt någon närmare uppmärksamhet; i sjelfva verket hafva de före skolstadgans utfärdande i detta fall lemnat så fria händer åt regeringen, att t. ex. knappt något skulle från den synpunkten kunnat hindra denna senare att, om hon så för godt funnit, låta latinläsningen börja redan i första klassen. Att så icke skedde, måste således anses såsom en gärd åt allmänna opinionen i frågan, hvilken opinion visserligen äfven varit i förbigående uttalad i ett eller två riksdagsbesluts premisser. Det var klart, att med ju mer hemlighet förslaget till den nya zkolstadgan förberedts, desto skarpare skulle kritiken deröfver komma att utfalla, sedan hon en gång blifvit offe ntliggjord. Också lemnade hon endast ett Utför rikt fält för anmärkningar. Vi hafva rid til fället temligen utförligtpåpekat hvad som synts o 53 utgöra stadgans väsentligaste brister, ch anse det nu icke löna mödan att återupprepa allt detta. Vid riksdagen var det bry Wahlströms, Rydins och Henschens motioner i borgareståndet, samt hrr G. Cederschjölds, Hjertas och Adelborgs motioner inom ridderskapet och adeln, som dels sjelfva insehöllo en i många fall ganska slående kriik öfver den nya skollagen, dels framkallade len förkastelsedom från representationens sida, Cntligen blef hennes öde. Man erinrar om st ehuru isynnerhet en del af de omig, att, Xonerna voro med en särdeles både vämda mor ap grundlighet utarbetade, ekouförlighet ov ,xe desto mindre för sin del womiutskottet 1 tees utan afseende, förnämemnade dem allu 3 stt man borde se tiden igast på den grund, , praktiska resultaterna in, för att afvakta de mea att missnöjet ff den nya skolstadgan, sarkt, att stånden, ned denna senare var så se det i stället ned förkastande af utskottets eng FT RN ns reservaunslöto sig till kyrkoherden Sona. Glef rikstion, hvilken ock, något modifierad, or i dagsbeslutet i frågan. Detta beslut 1y 7 rikets ständers underdåniga skrifvelse af 27 Jan. 1858, så: att, innan den läsordning, som innehålles i kongl. stadgan för elementarläroverken i riket, till fullo tillämpas, denna stadga måtte, sedan den undergått behöflig granskning af en komite, sammansatt af erfarne vetenskapsoch skolmän, så förändras, att dels de så kallade liniernas antal behörigen inskränkes, dels läroämnena inom hvarje klass icke blifva flera eller lärokurserna större, än som af lärjungarne utan skada för deras fysiska och intellektuela utveckling kunna medhinnas. Sjelfva ordalagen i detta beslut kan lemna någon ovisshet i afseende på komitens befoenhet. Ständerna hafva, å ena sidan. begärt två till syftemålet specielt uppgifna förändringar i afseende på undervisningens ordnande; och fråga kan uppstå, huruvida komiten bör. med åsidosättande af allt annat, inskränka sin bar ls