NORGE. Om jordskredet i Tönsberg har ingeniörlöjtnanten Gröntvedt, som af inrikesdepartementet skickades till stället, insändt en rapport, som hufvudsakligen innefattar följande: Der jordskredet skett hade vattnet ett djup af 235 å 30 fot, hvilket djup fortfor ut till midten af fjorden, der djupet är ungefär 40 fot. Ingenstädes upptäcktes någon märklig ojemnhet eller uppgrundning. Man kan derföre icke antaga, att någon utglidning skett, utan har den brustna jordskorpan sjunkit rätt ned: och först vid 25 å 30 fots djup funnit fast grund. Jordskorpan var bildad af uppsköljda ämnen och hvilade på lösare dy och uppslammade ämnen, hvilka derjemte upplöstes af talrika vattenådror från det ofvanför liggande Slottsberget. Att en sådan grund lätt kunde komma att gifva efter för tryckningen af de derpå utan fast grundläggning uppförda bygnader är icke otroligt, ehuru katastrofen förmodligen påskyndades genom påkörning af grus och fyllnadsämnen på det ställe der bottnen var lösast och mest vattendränkt. Faran ansåg hr Gröndtvedt för de närstående husen vara öfverstånden, sedan det visat sig att sådana, som redan börjat sjunka, upphört dermed och således fått fast grund. Emellertid har ingeniörlöjtnant Krag, som på kallelse inställt sig i Tönsberg, d. 21 dennes pr telegrat