TVENNE FARILJEHÖDRAR, Fru M. 8. SCHWARTZ.) Den vanliga ordningen inom professorskans hus hade åter tagit sin regelmässiga gång. Icke ett ord hade hennes nåd yttrat till Albertine om Richard. Befallande och stolt, var hon alltid densamma. Några dagar före julafton skickade hennes nåd. sin betjent .med en biljett till Richard: När budet återkom med det svaret att doktorn skulle komma på eftermiddagen, gaf professorskan sin dotter tillåtelse att emottaga den inbjudning grefvinnan Stormhjelm gjort Albertine att följa henne på spektaklet. Grefvinnans vagn hemtade Albertine redan innan iklockan fem, så att hennes nåd befann sig allenå hemma. Omkring -sextiden an.näldes doktorn. Hennes nåd; satt i kabinettet alldeles såsom första gången då hon hade låtit kalla honom, och intet drag i hennes ansigte antydde en mildare sinnesstämning; Doktorn inträdde, och hon helsade på honom med samma kalla böjning på hufvudet som tillförene; den enda. skilnaden i-hennes sätt var att hon med handen inbjöd honom att taga plats i en fåtölj. ; Troligen, herr doktor, har ni väntat på att jag skulle ihågkomma den skuld bvaruti jag istår till er. ES Min . fru, jag hade redan upphört att vänta. Ni har likväl väntat? Ja.n : . Och ni har funnit mig oförlåtligt glömsk ? 2) fe Aftonbladet n:r 200—213, 215, 216, 218—223, och 225—242. Qi