stående. Til öch med hr Brinck säger I sin reservatiom: .Ehuru jag ansett och anser personlig valrätt, när den i sin allmänlighet kan vinnas, vara en politisk rättighet, hvarigenom man kan hoppas att erhålla ett sannt uttryck af nationens tänkesätt, tror jag dock. att så länge denna princip icke får i sin elhet tillämpas, enär stånd och klasser ännu äro inom representationen bibehållna och sjelfskrifvenhet till representantkallet i två riksstånd icke upphört, billigheten fordrar att man visar aktning för olika tänkande i detta hänseende. Hr Brinck har i förra delen af denna punkt gjort ett erkännande, som öfverträffar allt hvad komiten påstått; -men huru han kommit till sin konklussion, är svårt att begripa. Om man icke kan vinna allt på en gång, så bör man väl icke derföre försaka allt. Proposition begärdes nu af åtskilliga röster, och då ingen talare vidare anmält sig, hemstälde ordföranden till de närvarande, om de ville öfverenskomma att antaga andra punkten ikomitebetänkandet; men då denna fråga besvarades med blandade ja och nej, afkunnade magistraten, efter en stunds öfverläggning, följande beslut : Z Då magistrat, såsom valförrättare i stad, är pligtig tillse att, så väl vid val till riksdagsmän i borgareståndet, som i fråga om förändring uti förut öfligt valsätt, de af grundlagen meddelade föreskrifter efterföljas, har magistraten funnit sig böra till pröfning och afgörande företaga, i Hvilken ordning stadens valberättigade invånare må fatta beslut utinu förevarande ärende; och som af stadgandet i 14:de riksdagsordningen, att förändring j förut öfligt valsätt kan ske, då antingen en stads valberättigade invånare, eller ock en eller flera klasser ibland dem om sådan ändring öfverenskomma, jemfördt med den särskili förordnade röstberäkningen för omedelbar omröstning i städer, der valen dittills skett omedelbart, otvetydigt följer att i de städer, de valen, såsom i Stockholm, förrättas medelbart! genom klassvis utsedda elektorer, en omedelbar de valberättigades omröstning, rörande förändring i valsättet, icke lagligen kan tillåtas, utan deremot, då nu de valberättigade, samfäldt hörde, ej kunnat utan omröstning öfverenskomma om någon. annan förändring. än den, som innehålles i första punkten al komiterades betänkande, de förut varande samt i följd af nämde paragrafs förändrade lydelsc sv lermera tillkomne klasserna, hvilkas rätt att verkställa. riksdagsmannavalen på förut öfligt sätt icke upphör att ega gällande kraft, för än ny valordning blifvit antagen och af Kongl Maj:t faststäld, äro de enda behöriga att öf ver de väckta förslagen afgifva yttrande; alltsi pe magistraten mågon annan åtgärd i saens närvarande skick icke kunna lagliger vidtagas, än att det af komiterade afgifna ut låtande, med dervid fogade reservationer, genom magistratens försorg öfverlemnas till vederbörande klasser, såväl de tjugutvå till antalet, hvilka representera det burskapsegandt borgerskapet, som de tvenne tillkomna, nemligen egare af hus, eller tomt och egare eller innehafvare med ständig besittningsrätt af jord inom stadens område, samt idkare af yrken. som till borgerliga näringar räknas, med anmodan att inom viss bestämd -tid till magistraten afgifva yttrande i fråga om nu före: slagen, eller annan af klassen lämplig :befunnen förändring uti hittills öfliga-valsätt, hvarefter magistraten, som sålunda blifver i tillfälle inhemta de valberättigades åsigter, vill. med ledning deraf och efter öfvervägande al de omständigheter i öfrigt, hvilka på sakens bedömande må inverka, utarbeta fullständigt förslag till valordning för staden, hvilket förslag, innan det för vidare behandling till öfverståthållareembetet insändes, vid särskilt utlyst sammanträde, kommer att delgifvas staens valberättigade invånare, på det att: hvai och en, som kan finna sig befogad att deremot afgifva. påminnelser, må lemnas tillfäll att sin talan i sådant afseende iakttaga och bevaka. ADOBE ENT AEA