från statens: sida, frångå detsamma : hvad ; beträffar det relativa inflytande, sotn bör till frorama Tegeringen, Stockholms stad och slöjdföreningen. Att slöjdföreningen fortfarande skall hafva något dominerande inflytande på ledningen af slöjdskolans angelägenheter, vore i hög grad -både olämpligt och obefogadt. Att .det vore olämpligt, derför behöfves intet annat bevis, än tilldragelserna vid föreningens senaste :sammankoster;. att det vore obefogadt, måste medgifvas af hvar och en, som tar i betraktande obetydligheten af föreningens bidrag till skolans underbåll (omkring 5 4 af del! hela). Och hvad skola föreningens bidrag i framtiden blifva? Om föreningen framgent skall bestå och hafva sin särskilta direktion, så måste väl denna direktion hafva något att lefva af; och huru mycket af de 1200-riksdalerna kan då komma slöjdskolan till godo? Eller kan man tänka sig, i fall en nödig för: ändring i stadgarne gjordes, att föreningen ens skulle kunna komma att fortfarande existera, om den icke hade anna befogenhet och icke annat ändamål än, att en gång om året välja en ledamot uti ep direktion, hvars åtgöranden föreningen icke kunde hvärken kontrollera eller ha något att skaffa med?) Ext skäl anfördes till försvar för föreningens fortfarande icke blott gupremati, utah äbsoluta välde öfver skolan, Har föreningen — frågades med pathos — har dess direktion gjort sig så illa föftjent af skolans ledning, att makten bör tagas ifrån henne? Och samma nn — för att nyttja detta af Posttidningen begagnade ord — som tycker matematik) vara öfverflödig, och som ideligen predikar mot att skolan, såsom det heter, bildar magistrar och :professorer, samma parti tager, när så behöfves, skolans prestationer till hjelp för att dermed kunna skryta! Vi skola icke en gång låta detta skryt sitta i orubbadt bo — ända derhän går ,ilskam hos den som skrifver detta. Under diskussionen öfver direktionens förslag till stadgar dundrades mycket, vid frågan om den makt, som borde inrymmas åt föreståndaren, öfver den närvarande föreståndarens, kapten Cronstrands, förmenta despotism. -Häraf föranledes man ovilkorligen att fråga: om det är föreningen och direktionen som uträttat allt det, hbvaröfver man skryter, hur kan då kapten Uronstrand hafva varit despoty? Och om kapten Cronstrand verklis gen varit despotv, hvad har då föreningen och direktionen att skryta öfver? Det kan rimligtvis icke vara annat, än, hvad föreningens ledamöer beträffar, att hafva betalt 2 rdrimt i årsaf.gift, och, hvad direktionen beträffar, att hafva, sagt ja eller nej till kapten Cronstrands förslag? Men att det senare lika ofta inträftat Be,ga Ået förra, är notoriskt; likasom att, när de gällt undervisningens höjande, ett jax alltför ofta måst framtvingas genom denna sdespotism, som heter en fast och okuflig vilja. och utan hvilken ingenting godt eller. stor någonsin gått fram eller kommer att gå fram :här i verldert, t) Att söjdföreningen icke kan alldeles upphöra föl jer emellertid deraf, att Wallmarkska donationen ä! .gifven, icke till slöjdskolan eller dess direktion, utar till slöjdföreningen. ÅA andra sidan är det yttersi -svårt att se, huru en förening, som man redan nt :haft mycket besvär att hålla vid lif, skulle kunns fortlefva, om, dess verksamhet ännu mer reduce stades. — VÄ