vigi vår väg, Ernst bugade sigvartigt, jag förbindligt för Pofibe öch följde oss-onrkring i staden. Vi åto middag tillsammans hös tant K—; och på-eftermiddagen, när tant hade gått att taga sigen lur, ginge Mina och -Eotta D—, som är hös tänt, att göra några uppköp; dem -jag -icke-skulle få se. Ernst och jag blefvosåledes allena. Trögen min vana, ville jag icke göra några frågor, men jag insåg äfven att-han -med sitt:genomslutna lynne aldrig skulle gifva mig detta i förtroende utan att jäg inledde det. Just som jag satt och funderade: på huru jag skulle; gå till väga för att icke :såra honom, vände ban sig till mig med den frågan: Af hvad anledning kom mamma att gåin på schweitzeriet?. Af den anledningen, kära Ernst, att jag ville råka dig och man sade att jag skulle träffa dig der. Medgif att tant K— dukat upp en väcker historia som mig. Jag berättade honom uppriktigt hvad gummän sagt. Han afhörde mig -tigande, men under det jag talade skiftade. han oupphörligt färg. Jag slöt min berättelse med de orden: Och nu, Ernst, väntar jag att du med all uppriktighet säger mig hvad jag bör tro af allt detta : om du verkligen älskar den unga sångerskan, på hvad fot du står med henne, hvilka löften du gifvit och hurudan gvinna du anser henne vara. å ;Emst fattade båda mina händer och :stammade med djup rörelse: Du goda, du englagoda mamma, som icke bifogar ett enda ord af förebråelse; han kysste mina händer och vi tego båda en lång stund, emedan vi voro för uppförda att säga något. Derefter började han tala om sin böjelse med hela värman hos en !tjugofyraårig ang man, Mamsell Gertrud Scheiber, detta