stämmelse för lossande af ett fartygs last utan förut erhållen tillåtelse af vederbörande öfvertullinspektor Art. 39—41 bestämma sättet för erhållande af e sådan tillåtelse samt bevis öfver erlagda afgifter. Utan särskilt tillstånd få icke heller varor öfverflyt-tas från ett fartyg till ett annat. Art. 42. Kan den britiske köpmannen icke åtsämjas med. den kinesiske embetsmannen rörande värdet af de varor, för hvilka tull skall ad:valorem betalas. å skola båda parterna tillkalla två ellertre köpmän och det högsta pris, hvartill någon af dessa köpmär skulle vilja köpa varorna, skall antagas såsom de sawmmas värde. — Art. 43—49 stadga sättet för afgifternas erläggande och att varornas egare kan inom 24 timma apellera till sin, konsul -då han förmenar sig hafvc lidit orättvisa; att tullen för skadade varor nedsättes; att varor, för hvilka införseltull: blifvit erlagd få tullfritt införas i em annam hamn eller åtnjut: drawback, om de utföras till utländsk hamn ; att ut ländsk spannmål, på britiska fartyg införd-i kinesisl hamn, utan att någon del deraf varit lossad, får åte tullfritt utföras; att kinesiska myndigheterna skole; vidtaga tjenliga åtgärder till förekommande af smyg. handel; att britiska fartyg, som olofligen inlöpa i er icke för dem öppen hamn, eller som. drifva hemlig kusthandel, kunna jemte sina laddningar konfiskera: af kinesiska. regeringen, och: varorna på det fartyg som gör sig delaktigt i smuggling, äro likaledes kon fskabla, hvarjemte fartyget icke får vidare transpor tera några handelsvaror i Kina: Alla dessa -pennin geböter och konfiskationer tillfalla kinesiska rege; ringen. . z z Art. 50... Alla af de britiska diplomaterna el ler konsularagenterna till: de kinesiska myndig heterna stälda meddelanden ;skola; hädanefter var: skrifna på engelska språket Tillsvidare skal dem bifogas en kinesisk öfversättning, men det ä stadgadt, att derest någon skiljaktighet i betydels: skulle visa sig mellan den engelska och kinesisk: texten, kommer engelska regeringen altid att anse den i den engelska texten uttryckta meningen såsom den riktiga. Denna bestämmelse tillämpas äfven pi detta fördrag, hvars kinesiska text kommer att sorg fälligt korrigeras efter det engelska originalet. Art, 51. Ordtecknet J (barbar) får icke begagna: 1 något kinesiskt, af kinesiska myndigheter utfärdad: officielt dokument i afseende på britiska regeringe: eller britiska undersåter. Art. 52. Britiska krigsskepp, hvilka ej ankomm: 1 fiendtliga afsigter och som äro utgångna för at: förfölja sjöröfvare, ega besöka alla. kinesiska ham nar, och allt biträde skall lemnas dem för att uppfylla deras behof och, om så erfordras, sätta dem i tillfälle att företaga reparationer. Befälhafvarne pi dessa fartyg skola på jemlikhetsfot och med höflig het bemötas af de kinesiska myndigheterna. Art. 53. De kontraherande parterna skola gemehsamt vidtaga åtgärder till sjöröfveriets utro .tande. : Art. 54 bekräftar alla de förmåner, som genon fördna fördrag . blifvit engelsmän tillförsäkrade, och bestämmer, att britiska regeringen skall hafva del i alla de. fri-. och rättigheter, . som kejsaren af Kinz kan komma att berilja någon annan främmande nation. Art. 55. Vilkoren rörande skadestånd för krigs omkostnader. och hafda förluster skola intagas i ev separat-artikel, som i hvarje afseonde eger lika kraft med de öfriga artiklarne. Art. 56. Fördraget skall ratificeras inom ett år efter den dag då underskrifterna, blifvit utvexlade. i Ofvannämde separat-artikel bestämmer, att en summa. af 2 millioner taels skall af myndigheterna, i: provinsen -Kwang-Tung utbetalas ttillEnglands representant i-Kina för dä förluster som britiska undersåter lidit genon de kinesiska myndigheternas i Kanton förvållande, och vidare en lika summa för krigskostnaderna. : (Dessa 4 .milli-taels: möotsvar: ungefär 114) -mill; -p. st: seller 27 Hill! rd rmt.) — De britiska trupperna återtåga ick: förr från Kanton, än denna summa blifvit till fullo erlågd: ; s Enligt, uppgift af :en.pariserkorresponden: skall en ytterligare tilläggsartikel vara bifogad, genom hvilken: såväl Frankrike son. England erhålla en sträcka land uti provinsen Kantor; af. 8-å-10 gqvadrat-kilometres vidd. med en god ankarplats, och hvarest de ege uppföra fästningsverk. RE BELGIEN, ; i 1.-Brissel. firades den 25. Sept. en ganska -ovanlig fest. : Lärjungarne vid. de särskilt: skolorna och :undervisningsanstälterna i provinserna, fortskaffades till ett antal. af:8,063 på jernväg, till nyssnämde . stad, ,.dersde-möt, togos.af. borgmästare och råd ochfördes till 16. särskilta: lokaler, : för att erhålla förfrigkningar. Vid middagstiden uppmarscherade de På borggården i sexton kolonner med musikår,, fanor och emblemer i spetsen. -Klöckan 1 infann sig.-konungen, . omgifvenaf sin familj och-ministrarne; och sedan hän till fots gjort sen Tundzbland-den på borggården i god ordning uppstälda barnskäran, som dervid -härrade och svingade mössorna i-luften,. trädde Järarne upp på den kongl, läktaren, hvarifrån hr. Rogier höll ett tal. -Efter talets slut defilerade barnen förbi den kongl. familjen. Festen afslöts med åtskilliga. till. barnens nöje anordnade förlustelser. : Kongressen angående: den litterära-eganderätten öppnades i Brissel: den. 27. September Deltagarnes antal uppgick. till omkring 30 ersoner. TYSKLAND. Kovupgens af Preussen helsotillstånd: fortfar att icke vara tillfredsställande, Man trodde sig de senare dagarneveta, att han den 9 eller: 10 denneå skulle afresa till, Meran för att der-en längre tid uppehålla sig, Till Zöoitung för. Norddeutschland skrifves d. 26 Sept, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med:hvad Aftonbladets korrespondent i Berlin redan omförmält, att prinsen af Preussen numera är öfvertygad, att konungen är fortfarande förhindrad utöfva regeringen. :och Aderföre betraktar det såsom. grundlagsenligt, att utan vidare bifall förklara regentskapet nödvändigt och sammankalla. folkrepresentationenyför att bekräfta detsamma, Men derjemte uppgifver författaren i Zeitung fur Norddeutschland, att denna prinsens åsigt om konungens tillstånd skall grunda sig på ett utlåtande af hfmedikus dr Schönlein, och att så väk ministerpresidenten, som justitie-.och handelsministrarne skola påyrka ett -regentskaps ;grundlagsenliga tillsättande, med den förklaring, att-dee-i hvarje annan händelse skulle, draga,sig ifrån regeringsärendena. Alla på uppdräg.af prinsen af eken utaf. ministerpresidenten:-gjorda :bemödanden, att i -Sansscousi vinna bifall. dertilljSkade likväl strandat; och drottningen skulle hafva förklarat, att det enda, som Vore att .göra,, blef ,virn TA ORT Äl Ve 2 TI TAR TRA NAT