exempel för ögonen Stockholm och Örebrc jenåte åtskilliga andra: städer på senare tider lemnat, kunde finna sig: vid att föredraga et ännu Jiberalare förslag än det komiteradesm noritet. vågat ; påyrka. Då kunde man mec skäll härom -säga,. att detär ingenting on söm ej har något godt med sig. — Det: har ej kunnat undgå någon, som med uppmärksamhet följt de senaste årens tilldragelser i vårt land; huruvurmen för frimureriet, som man trott begrafven med regentskapet under -sistå årtiondet af. förlidet sekel, åter: börjat vakna upp till ett slags galvaniseradt lif. -Genom behändiga manipulationer och framhållandet af den lockmat, som ligger i hastiga befordringar, har man lyckats få in uti orden en hel svärm af noviser ur den yngre tjenstemannaklassen. Hittills har dock rekryteringen för frimureriet hufvudsakligen endast pågått inom hufvudstaden; men ordens styresmän synas nu ha mera storartade planer i sigte, och det gäller att äfven lyckliggöra landsorten med loger, stormästare och mer och mindre lysande bröder, stjernor och band samt framförallt förhoppningar. För att strax från början gifva dessa nya etablissementer glans och lockelse, utbeder man sig vanligen äran af ett furstligt besök till den högtidliga invigningsfesten, och sålunda har man nyligen sett en af våra furstar, som fö öfrigt säges visa mycket intresse och nit för frimureriets återväckande till lifs, göra en resa till. Kalmar, för att der inviga en loge, och knappt derifrån återkommen rusta sig för att företaga en ny resa i samma ändamål till Norrköping. Med anledning af denna senar: visit yttrar Ostgötha Correspondenten några sanna ord om tendensen af frimureriväsendet på senaste tiden, som vi, helt och hållet in stämmande, här återgifva: ; H. EK. H. hertigen af Östergötland, som nyligen invigt frimurarelogen i . Kalmar, synes. enär det företrädesvis nu gäller öppnandet äfven af logen iNorrköping, vara särdeles intagen af frimureriet, detta antediluvianska förbund; hvars reela värde för våra dagar väl måste få anses utdömdt af det sunda och praktiska förståndet Att det unga och uppväxande Sverge med förnyade krafter offrar på besagde altare, kan icke gerna betraktas annat. än såsom en reaktion, vittnande om brist på helsa och friskhet i intelligent bänseende. Ingen lärer väl kunna vara så förblindad att. vilja antaga, det den kristna trosbekännelsen numera behöfver eller i någon mån kan hafva ett gagn af frimureriet, hvadan detsamma också resumerar sig till en viss välgörenhet, som icke borde behöfva sky Guds dager, samt till det tvetydiga värdet af ceremonier, som större delen af ledamöterna sjelfva icke förstå. Utan att i någon mån underkänna det oskyldiga, vare sig i frimureriets former eller urgamla anda, kan det dock numera icke tjena till något annat. än att utbilda en emot samhällets lefvande intressen mer eller mindre ogin eller fiendtlig förslappande Kotterianda, dels derigenom att den individuella kraften liksom absorberas af intryck, helt och hållet främmande för vårt land och vår tid, dels också derigenom att ledamöterna, medelst brödraskapets förledande lockelser, liksom inbjudas att på andra än rent konstitutionella vägar söka vidgade utsigter för någon gång kanske-minire berättigade förhoppningar. Obestridligt måste också det visade furstliga nitet för frinureriet derföre snarare ingifva fosterlandsvännen bekymmer än tillfredsställelse.