FR Sö LÄRA GS TIVA UUOR S DCKL Dagens stora evenement, fredsfördraget med Kina, börjar nu blifva föremål för kommentarier inom den curopeiska pressen. Enligt hvad man erfarit af de hittills bekant-. vordna depescherna om fredsfördragets innehåll; skola hädanefter Kinas samtliga hamnar vara öppna för: europeerna -och intet hinder få läggas emot deras transaktioner med Jlandets innevånare. Vidare skall det vara dem tillåtit att, då de finna sådant nödigt, skicka sändebud till Peking, hvarjemte en skadeståndssumma skall utbetalas till engelsmän och fransmän såsom ersättning för deras förluster. Tillträdet för sändebud i -Peking är, anmärker ett tyskt blad, den största eftergift kejsaren i Kina hittills gjort, och han har derföre påtagligen äfven nu försökt att genom en klausul värna sig mot den europeiska diplomatiens inflytande. Endast vid tillfällen, då de anse sådant nödigt (en cas de -besoin), skall det vara de -kontraherande makterna tillåtet att skicka sändebud till Peking. Dermed hafva kinesarne tydligen menat utomordentliga tillfällen, och de ha tvifvelsutan hoppats att icke behöfva se någen främmande beskickning i sin hufvudstad. enna beräkning skall dock svårligen komma att slå in, ty ordalydelsen i fördraget berättiBan de europeiska makterna äfven så väl att ålla ständiga beskickningar i Kina, och de skola utan tvifvel göra detta, enär de måste låta sig angeläget vara att öfvervaka utförandet af det nya fördraget och bespara sig nödvändigheten att vid blifvande stridigheter först medelst sina kanoner öppna Peihos mynning för att få -underhandla med himlens: och jordens son. Kinesiska regeringen har vidare varit nog omtänksam att afsluta ett dylikt fördrag med Ryssland, för att kunna begagna denna sin amla vän till att försvaga och undergräfva nglands-och Frankrikes inflytande i Peking. Ryssland var, såsom bekant är, den cha makt, hvilken man hittills hade tillåtit att i Peking hålla ett slags beskickning, enär det wvar berättigadt att ditsända sina missionärer, som finge uppehålla sig i Peking sex år, efter hvilkas förlopp de måste aflösas af andra. Ryska regeringen hade äfven nu skicikat ett utomordentligt sändebud till de kinesiaska farvattnen för att befordra och öfvervaka vestmakternas fredsunderhandlingar, och detta sändebud kunde derföre äfven vara till ihands för att tillförsäkra sin regering samma fördelar, som blefvo de andra makterna medgifna. Förmodligen har detsamma äfven lyckats det amerikanska sändebudet, hvilken i sin ordning följde det: ryska-sändebudet för att se hvad detta skulle kunna uträtta. För öfrigt har man anledning förmoda, att de fördelar vestmakterna genom freden med-Kina :ernått, skola blifva gemensarma för alla sjöfarande nationer, för så vidt de afsetillträdet till de kinesiska hamnarne och rättigheten att obehindradt inlåta sig i transaktioner med landets innebyggare; och man har derföre öfverallt lika stor anledning att glädja -sig åt det resultat som blifvit ernådt.. d : Den framgång det nu tilländabragta kriget haft ådagalägger ånyo, att vid beröringen med de asiatiska folken kan man endast genom rask och afgörande handling hoppas vinna något. Oftvifvifvelaktigt är också, att de europeiska makternas hållning äfven hädanefter måste förblifva fast och beslutsam; om de skola kunna trygga besittningen af de nu ernådda fördelarne och tillförsäkra sina konsuler och sändebud den aktning och det inflytande, att de verkligen kunna bevaka och skydda sina landsmäns intressen. i Det icke minst märkvärdiga vid det, om vi så få kalla det, europeiskt-kinesiska fredsslutet är de: särskilta fördelar. Ryssland. dervid förstått att åt sig betinga. Man äröfver:allt ense om att erkänna den stora betydelsen :för Ryssland af den med Kina-afslutna ränsregleringstraktaten. I en skrifvelse från Potorsbög af den 24 Augusti uppgifves, at! den nu afgjorda gränstvisten daterar sig ända ifrån freden i Nertschinski år 1689. Båda riXena öfverlemnade då, med anledning af den obokantskap, som egde rum i afseende å Amurlandets topografi, åt framtiden att uppöra de närmare gränsbestämmelserna från 479 ostlig bredd in till Amurmynningen. alltså på en sträcka af 1600 verst. Kina bestridde visserligen icke ryssatne besittningen af detta landskap då de efter hand faktisk: togo detsamma i besittning, men det hade all hittills undandragit sig att fördragsmässig reglera gränsen och visat sig obenäget at fördraga de af ryssarne koloniserade gränsdistrikter. Under inflytande af de inre oroligheterna i Kina uti kriget med vestmakterna. har likväl hofvet i Peking visat sig mera benäget att villfara Rysslands fordringar, och sålunda kom den nu af. Murawiew afslutade gränsregleringen till. stånd. De rika och fruktbara landskapen vid Amur skola med tiden, heter det i den ofvannämde skrifvelsen från Petersburg, blifva det nordöstra Siberiens och det ryska Amerikas kornbod, der spanmålsmarknad för Japan och Kina, der dc med så stor svårighet sig lifnärande millio nerna jaf den kinesiska befolkningen skolö söka sitt bröd. . Landskaperna vid Amu äro i besittning af allt som utgör Vilkor föl utvecklingen af jordbruk, boskapsskötsel och handel i stor skala. Enligt det afslutna för draget skall gränsen mellan de båda riken: hädanefter utgöras af Amurfloden från der punkt, der Schelka förenar sig med: Argun 4311 det ställe. der Ussuri utfaller i Amur: ne