— Kongl. svenska aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult har i dag på börsen härstädes afhållit sin allmänna ordinarie bolagsstämma för detta år. Ordet fördes af grosshandlaren C. F. Wern. Sedan konstateradt blifvit, att tillräckligt antal delegare voro tillstädes och erforderligt antal aktier representerade, för att bolagsstämman kunde anses behörigen konstituerad, föredrog sekreteraren direktionens under denna dag afgifna sjette årsberättelse, äfvensom revisionsberättelsen och direktionens deröfver afgifna förklaring, för hufvudinnehållet af hvilka handlingar vi hoppas i morgon blifva i tillfälle att redogöra. Kongl. sekreteraren JForselius begärde derefter ordet och anhöll, att som hvarken direktionseller revisionsberättelserna innehölle några upplysningar angående bolagets vid flera föregående bolagsstämmor omhandlade ställning till entreprenören hr Burge, det nu måtte upplysas huruvida man hade för afsigt att låta hela denna fråga dö bort, eller om några anspråk blifvit framställda om ersättning för de betydliga förskotter, uppgående till omkring 60 å 70,000 , dem hr Burge af bolaget skall hafva uppburit, hemställande hr Forselius vidare, om någon utredning egt rum, huruvida hr Burge verkligen uppburit de qvitterade beloppen eller ej, och i senare fallet om de qvittenser å dessa belopp som förefunnits, tillkommit genom något bedrägeri och hvem som deruti varit delaktig. Ordföranden, hr Wern, förklarade med anledning häraf, att han hade sig bekant, att den engelska afdelningen af direktionen upptagit detta ärende; ty de engelska direktörerna hade begärt att härifrån erhålla alla möjliga till sakens utredande ländande upplysningar, hvilka ock blifvit till dem öfversända och af dem aflemnade till deras jurist, hvilken likväl lärer ansett erforderliga handlingar för bevisnings åstadkommande mot Burge ej förefinnas, hvarföre, och då processer ingenstädes äro så ovissa och så kostsamma som i England samt direktionen ej håft, mer medel att disponera än som varit för bestridande af oundgängliga utgifter nödiga, nåSE rättegång mot hr Burge hittills icke lifvit entamerad. Det torde också, sedan bolaget blifvit beröfvadt sina qvittenser, blifva svårt att bevisa att hr Burge emotta git de ifrågavarande beloppen, och hvad särskilt angick misstanken om ett bedrägeri, trodde hr Wern, att man allra högst kunde hoppas ernå en moralisk visshet derom, då inga spår deraf numera stode att upptäcka. — Kongl. sekreteraren Forselius trodde sig likväl böra påyrka, att någon åtgärd mot hr Burge vidtoges, och detta ju förr desto hellre, emedan ju längre tiden förhalas, desto svårare blir bevisningens åstadkommande. Likaså ansåg han, att alla medel borde uppbjudas, för att göra bolagets anspråk gällande uti Sadleirska massan. Genom utbekommande af sin rätt såväl hos denna massa, hvilken man hade anledning tro skulle lemna omkring 50 procents utdelning, som hos hr Burge, hvilken anses icke sakna tillgångar, skulle bolaget, tillade hr Forselius, blifva i tillfälle att fullborda sin bansträckning, hvilket tyvärr hittills icke varit fallet. Hr Wzern förklarade, att det gjorda yrkandet skulle meddelas de engelska direktörerna, hvilka han hoppades icke skulle underlåta något, som vid saken kunde åtgöras: