angelägenhet utaf länets nye höfding blifvi omfattad med varmaste nitälskan, och hoppe om framgång är derföre lifligare nu än nå gonsin tillförnes Att både konung och foll unna Gotland denna dyrbara kommunikations linie, derom har till provinsens tacksamme glädje redan mycket försports. — Man-läser i samma tidning: Allt-mer och mer måste man inse nödvändigheter att snart, för att spara det återstående af provinsen: skog och i trots af gamla fördomar, gripa till bränn torfven, hvilken utgör i de festa fall en fullkomlig ersättning för ved och är ojemförligt billigare. På hr O. Svibelii egendom Skäggs i Westkinde har torf. beredning ett par år egt rum, och vid hushållssäll skapets senaste sammanträde på Hallfrede föreviste grosshandlaren C. F. Liljewaleh några prof på torf från Elinghems myr, hvilka ådrogo sig den lifligaste uppmärksamhet. Desna torf var upptagen frän 1 till 12 fots djup, med vatten väl blandad och om arbetad uti en vanlig lafve samt sedermera gjuten i tegelform.Under torkningen hade den af egen sammandragningsförmåga blifvit så f-st, att den kunde sågas sönder, då den igenomskärningen lemnade fina, föllkomligt täta sidor, som antogo glans genom blott gnidning. Några profstycken af samma -torf hafva af hr Liljewalch blifvit skickade till kgl landtbruksakademiens kemist, professor Mäller, som sistlidne vår besökte Gotland och då bland annat egnade torftrakterna särskilt uppmärksamhet. De erhållna profstyckena -har prof. Mäller sedan gjort till föremål för kemisk analys, som bekräftat hans förut yttrade åsigt om torfvens förträfflighet såsom brännmaterial. Han har dessutom hitskickat 7 prof på utur samma torf gjorda extrakter, nemligen: 1) Paraffin; 2) Paraflin, rått; 3) Torf-asfalt; 4) Torf-ättiksyra; 5) Tunnare olja; 6) Tjockare d:o; 7) Torftjära. Hvad som gör Elinghemstorfven, som särskilt blifvit undersökt, så utmärkt, lärer vara, att den innehåller högst litet f sforsyra och svafvel. Om den i nämda myr rika tillgången på torf kan nämnas, att den för torfberedningen lämpliga delen af samma myr utgör 1400 tunnland och att torflagret har ett djup af 20 fot. Der torfven borttages, blir sedan, enligt uppgifs, deu bästa odlingsjord och isynnerhet ängs nark. I smedjor är redan denna torf med största fördel använd, och bör till eldning i kakelugnar, spislar och i kalkugnar snart komma allmänt i bruk. Hvilket drifvande med 1 dessutom kan ej detta i rikligaste tillgång uti Gotlands många myrar befintliga brännmaterial komma att blifva för nya industriföretag i mångfaldig riktning! G. L. T. har här kortligen och ofullständigt vidrört en framtidssak af den högsta angelägenhet — en: sak, som för sin utvecklig synes vara från det allmännas sida rättvisligen förtjent af uppmuntran och understöd. BENSNAE SE RINNER ok