STOCKHOLM den 20 Aug. Det är bekant, att det finnes ett stort antal menniskor, som hysa en synnerlig rädsla för att stanna-i minoriteten, wore det äfven vid förföktandet af en sak, om hvars rättvisa och billighet--de -äro-fullkomligt öfvertygade. !De äro mycket angelägna om att höra sjg för hur det låter-ochvilja gerna gifva sig ett sken af att vara-mycket praktiska och förutseende derigenom att de låta sina åsigter och öfvertygelser vrida sig på rosten i enlighet med en supponerade utgången af den fråfga, som är å bane. Det är på denna kategoriaf medborgare, som Svenska Tidningen slugt nog anser sig kunna imponera, då hon med den mest tvärsäkra ton helt enkelt förklarar det. vara otänkbart, att en valordning med enkel omröstning efter person kan kommnaa att antagas i hufvudstaden och att det allraänna tänkesättet i detta hänseende är så bestämdt, att hvar och en, sedan han på sin höjd egnat en förflugen suck deråt, att den prsrsonliga rösträtten icke kan tillämpas, slutar med att den politiska rätten bör regleras efter brändvaktsafgiften eller fattigskatten. Om så verkligen vore, som Svenska Tidningen i detta hänseende uppgifver, om en dylik. lojheti tänkegättet och oklarhet i begreppen vore allmänt rådande bland flertalet af de personer, som komma att bestämma utgången af; denya fråga, så skulle detta icke innebära något skäl för oss att afvika från vår öfvertygelse och att med en eller annan kryssv.ingsmanöver löpa in i de graderade rösts) alornas bamn; vi finna det allsicke vara någonmiskam, utan tvärtom ganska hederligt. att ha mod att stanna uti. minoriteten, då man är fullt öfvertygad -att man derigenom stbr fast vid det, som rättvisan, klokheten och billigheten bjuda. e Men. Vi ha tillika allt möjligt skäl att antaga; det vår kollegas uppgift om stämnin.gen och tänkesättet i detta hänseende är allt annat än tillförlitlig. Vi känna ickehvilka källot Svenska Tidningen begagnar för bedömande af allmänna meningen bland:Stockholmss borgerskap och valberättigade itinevånare; men får man döma af den stämning, som Visade sig vid de valberättigades sammankomst å stora rådbussalen i sistlidne April månad, af de snart sagdt enhälliga bifallsyttringar, hvarmed man då emottog herrar Brincks, Spångbergs och Arnells uttalanden för den. personliga rösträtten, och denästan lika erhälliga yttringar af ogillande och missbag, hvarmed några försök af öfverste Hazelius att få fram någonting, som skulle kunna tydas såsom, hade församlingen tagit för gifvet att fattigskatten skulle läggas till a för röstberäkningen, emottogos och afvisades — får man, som sagdt, döma af den då så allmänt uttryckta opinionen, så synes det vara temligen påtagligt, att Svenska Tidningen i detta fall, såsom vanligtvis eljest, då hon slår sig på att vilja angifva, hvad som skall vara det allmänna fänkesättet, uppgjort räkningen utan värden. En annan fiffighet, af. hvilken Svenska Tidningen begagnar sig, är den att jemföra den lika personliga rösträtt, som skulle lemnas åt dem, hvilka genom grundlagens stadgande blifvit förklarade röstberättigade vid riksdagsmannaval i borgareståndet, med den allmänna rösträtt, som i åtskilliga andra länder låter den politiska myndigheten sträcka sig så långt nedåt som möjligt. Det är en sak för sig, att vilja bestämma någon viss census, vissa materiella och andra qvalifikationer, på det valrätten ej må komma att sträcka sig längre än till dem, som verkligen äro män för sig; och det ör! Personer, som för fästigh: oo — tr. — — ——!