Vv PVJe MNITCG SLEHKOISLJard, Så HDlINdras larver, så Va: som vinglösa insekter af alla slag, från att krypa upp i trädkronorna, och jordråttor samt andra gnagande djur från att angripa bark eller stam. — Djerf stöld. Då extratåget mellan Breslav och Berlin den 2 dennes anlände till stationen Koblfurt, infann sig vid postvaggonen en man, som var lädd i den för högre posttjenstemsän föreskrifna uniform samt kallade sig postinspektör Bergeon. Han föregaf sig hafva blifvit skickad af öfverpoststyrelsen att företaga en undersökning af postvaggonen. Tjenstemännen läto hans dristiga uppträdande och fullkomliga kännedom af alla postförvaltningens grenar imponera på sig.. Han fick följa med i vaggonen till Berlin och under tiden anställa ennoggrunn undersökning. Postinspektoren nedlät sig att taga notis om flera bland de medföljande posttjenstemännens lönevilkor samt lofvade taga sig dem an. Då tåget framkom till Berlin, lät han en af dem an: skaffa en droska och i densamma inlägga 23 bref: väskor, som innehöllo bref med tillsammans en summa af 36 till 40,000 rdr (enligt andra uppgifter dere: mot vida mer, ända till flera hundra tusen). Desså väskor, sade han, vore försedda med dåliga lås; och han ville derföre sjelf ombesörja deras transporterande till posthuset. Först då posttjenstemännen med resten af väskorna kommo efter till posthuset och frågade efter postinspektor Bergeon, funno de sig hafva blifvit offer för ett bedrägeri. Polisen lät oför dröjligen telegrafera åt alla håll efter tjufven, och innan aftonen inberättades om icke mindre än sju arresteringar, men rätta mannen var dock icke gri: pen. Icke desto mindre lyckades man dagen: derpå i närheten af Beruth bemäktiga sig tjufven och större delen af de stulna brefven, hvarpå så väl dessa som mannen genast fördes tillbaka till Berlin. Den djerfve tjufven år en f. d. posttjensteman. — Ett lejon på landsvägen. När diligensen; som går emellan Guelma och Bona i Algier, nattetid passerade i närheten af byn Penthievre, stannade hästarne plötsligt och vägrade att gå framåt. Kusken varseblef nu ett jättest rt lejon, sittande midt på vägen. Han underrättade härom passagerarne hvilka företogo sig att dra eld på tändstickor och bränna papper. Detta gjorde dock ingen verkan, ty månen lyste så klart, att dess sken förtog eldens. Förskräckelsen bland passagerarne tilltog med hvarje minut tilldess lejonet omsider helt makligt reste sig och långsamt gick sin väg. ; — Gwalior, som nyligen intagits af sir Hugh Rose; är en af Indiens starkaste fästningar... Den ligger på en 342 fot hög bergås, som är !;, mil lång, men endast 600 fot bred samt stupar tvärbrant ned åt alla sidor och rundt omkring är omgifven med ett naturligt bröstvärn af sten: En enda uppgång, på i klippan uthuggna trappsteg, och som försvaras af ytterst starka bastioner, leder genom sju portar upp i fästningen. Innanför fästningsmuren finnas icke allenast rymliga bygnader samt stora cisterner och brunnar, utan äfven ett icke så obetydligt åkerstycke, af hvilket besättningen kan hemta sina oundgängligaste lifsförnödenheter. Staden Gwalior intager ett amfiteatraliskt läge på åsens östra sida och består till större delen af stenhus, hvaribland Maharajah Scindias palats samt åtskilliga pagoder och möskeer. Den har 30;000 invånare, som förnämligast idka bomullsväfveri. och handel med indigo. Vid foten af åsen framströmmar floden Sunrica, och det hela är omgifvet af en amfiteater af berg. Men just härutinnan ligger fästningens svaghet, emedan den från dessa berg kan med framgång beskjutas. I Augusti 1780 eröfrade engelsmännen Gwalior medelst öfverrampling. — Teleskoper med glasspeglar. För öfver ett år sedan (i Å. B. n:o 134 för den 13 Juni 1857) smMnämdes Foucaults märkvärdiga uppfinning af teleskopspeglar, som blott bestå af glas, med en ytterst tunn silfverfoliering, hvars polerade yta utgör sjelfva spegeln. I Beilage zu n:o 175 der Allgemöine Zeituog för i år berättas om att Steinheil i Miänchen har för vetenskapsakademien derstädes den 12 sistl. Juni förevisat ett dylikt teleskop, förfärdigadt i hans verkstäder, och af öfverraskande fullkomlighet. Han höll tillika ett föredrag, hvari han-ådagalade det nya instrumentets öfverlägsenhet öfver refraktionstuber af samma förstoringskraft. I afseende på kostnaden förekom det anmärkningsvärda tillägget, att ett sådant teleskopbör kunna fås för mindre än en fjerdedel mot priset på en refraktor af samma kraft. I den temligen omständliga berättelsen rlämnes ej ett ord om att den annars högt berömda uppfinningen är fransk; man kan ej vid genomögnandet af artikeln märka annat, än att hr Ministerialrath, Steinheil både uppfunnit och låtit tillverka det förevisade instrumentet. Huruvida denna tystnad, till fromma för das grosse Vaterland, härrör från ministerialrådet sjelf eller blott från referenten i Allgemeine Zeitung, lemnar artikeln ouppdagadt. Emellertid ser man att dylika instrumenter numera kunna fås för billigt pris äfven ifrån Mönchen, och denna upplysning är hufvudsaken för hvar och en, som önskar ega ett sådant teleskop. Det förevisade teleskopet hade 3 tums öppning och 18 tums lokaldistans, men motsvarade i verkan en refraktor om samma öppning och 42 tums lokaldistans. Ett teleskopom 6 tums öppning blir blott 33 tumt långt, och kan till följd häraf nyttjas i ett kammarfönster och lätt flyttas; hvaremot en refraktor om 6 tums öppning och samma verkan förutsätter ett observatorium för att kunna begagnas. Å — Åtskilliga med konst frambragta äkta ädelstenar. Af-IH. Sainte Claire Deville och H.: Caron. (Efter. Comptes rendus. April 1858). 1) Hvit korund. Fås lätt och i sköna kristaller, af Jluoraluminium (ett mineral som förekommer i handel till billigt pris och hemtas ifrån Grönland). Detta mineral bringas i en koldegel och i degeln insättes, ofvanom fluoraluminiet, en liten kolkapell, som är fyld med borsyra, hvarefter degelns lock påsättes, så att innehållet är behörigen skyddadt emot luften. Degeln upphettas till hvitglödgning en timma.Ångörna af fluoraluminium och borsyra, som sammanträffa inom det emellan dessa begge ämnen fria rummet, sönderdela hvarandra, hvarvid korund och fluorbor uppkomma. Korundkristallerna äro verkligen hexagonala prismer med rhomboedriska ytor, ega lika sammansättning med naturlig korund och samma hårdhet (näst diamantens), så väl som alla korundens optiska och kristallografiska egenskaper. Man erhåller på detta sätt stora kristaller, af mer än 1 centimeters (3 liniers) längd och ganska breda; men i allmänhet föga tjocka. 2) Rubin. Rubin (röd korund) fås på samma sätt söm hvit korund, om man till fluoraluminiet sätter Belt litet flnorkrom och nyttjar lerdeglar samt anbringar borsyran i en platinakapell. Dessa i blått skimrande rubiners färg är densamma som -de skönaste naturliga rubiners; den alstras af kromoxid. 3) Safir. Blå korund, eller äkta safir, uppkommer å samma sätt som rubin, och är äfven färgad med Kromoxid Enda skilnaden emellan den utgöres af förghaltens belopp. Analysen lemnar likväl ingenbestämd upplysning om detta belopp, emedan färgtillsatsen är i alla händelser högst ringa. Flera gånger -erhöllos röda rubiner, och på samma gång safirer af: den skönaste blå färg, eller liknande äkta orientalisk safir, utan att man hittills kunnat utreda orsaken till färgförändringen. 4) Grön korund. Är mängden af kromozxid betydlig, så få de frambragta korunderna en ganska vacker fe färg, liknande den hos Uwarowit. Den gröna orunden träffas alltid i den delen af apparaten der flöoraluminie, och fluorkromen befunnos, och der den senare, till följd af sin ringare flygtighet, var mera koncentrerad, 5) Zirkon. Den fås i små kristaller, grupperade likt salmiak. 6) Krysoberyll eller Cymophar. Fluoraluminium och fiuorberyllium blandas till lika eqvivalenter, och sönderdelas genom borsyra; produkten liknar fullkomligt