Det har blifvit oss förunnadt att i dessa dagar upplefva tvenne tilldragelser, hvilkas minne historien skall förvara åt en aflägsen fterverld. De folk; hvilka, för att begagne tt mycket användt uttryck; gå i spetsen för pivilisationen, ha i dessa dagar firat hvartdera on stor triumf, men af mycket olika anledningar. Frankrike har, efter seklers ansträngningar, fullbordat en örlogshamn, ämnad att betrygga det mot vådorna af dess närmast orannes öfvermakt -på sjön; måhända också att en dag sätta det i stånd att rikta ett för krossande slag mot denna granne. England åter har lyckats, broderligt understödt af stamförvandterna på andra sidan oceanen, att lösa ett af de mest storartade problemer, som det menskliga snillet och den menskliga djerfheten vågat för sig uppställa: upprättandet al en telegrafförbindelse mellan Gamla och Ny: verlden, genom Atlantiska oceanens fruktansvärda djup, Och trots det kanondunder och de braskande tal, genom hvilka man velat förhöja glansen af den onekligen betydelsefulla och minnesvärda tilldragelsen i Cherbourg, har likväl underrättelsen om den stolta triumf, som engelsmän och amerikanare med vetenskapens och industriens. tillhjelp vunnit åt civilisationen, med öfverväldigande kraft trängt Cherbourg i bakgrunden, eller rättarc stält sig vid dess sida såsom en ljusare, gladare. större och ärofullare motsats. Öfverallt i ut-landet ger sig tillkänna den gladaste tillfredsställelse öfver den nu knappast väntade framång, som krönt det stora företaget. De i fe oss tillbandakomna tidningarne äro uppfylda af betraktelser öfver denna händelse. Så t. ex. yttrar danska Dagbladet, vid meddelandet af den glada nyheten, bland annat: Det afstånd, som förut erfordrade tolf till fjorton dagar, är nu reduöeradt till få sekunder; hastigare än blixten flyga orden fram och tillbaka genom hela Atlantiska Oceanens omätliga djup, och i ett nu gå frågor och sva från den gamla verlden till dess växande medtäflare i Vestern. Det var år 1820 som dansken Hans Christian Örsted upptäckte den elektro-magnetiska kraften, hvars ofantliga betydelse för det praktiska lifvet man då var långt ifrån att ana. År 1833 konstruerades i Göttingen den första magnetiska telegraf, och 1835 framlade Samuel Morse för universitetet i Newyork den första modellen till en verklig elektromagnetisk telegraf, till hvilken han redan fått iden år 1832 på öfverfarten från Europa till Amerika. År 1844 anlades den första lektromnenotislan telegrafledning i Amerika mellan Washington och Baltimore, och den nya betydelsefulla uppfinningen utbredde sig öfver hela den civiliserade verlden med en skabbhet, som icke eger något motstycke i vetenskapens annaler. Den smala koppartråden utsträckte sig snart såsom ett nät af flera tusen mils längd öfver halfva jorden, och så långt fastlandet sträckt sig voro afstånden tillintetgjorda; den elektriska gistan genomfor utan märkbar skilnad i snabbhet de längsta lika så väl som de kortaste afstånd. En ny bana öppnades för telegrafien, då man lyckades att föra ledningar genom vattnet och nedsänka dem på hafvets botten. Det. första större försöket i denna riktning gjordes genom Kanalen, som åtskiljer England från Kontinenten; underhafslednmingarne mellan Stora och Lilla Bält följde temligen kort derefter; i Medelhafvet lyckades man, efter flera fruktlösa försök, att nedsänka likadana trådar, och slutligen gaf orientaliska kriget anledning till nedläggandet af den längsta dittills kända underhafsledning. genom . Svarta Hafvet; från Varne till Balaklava. Förliden sommar gjorde man det förvB IE DEAN ER —