öppning, och dennes ansökning är icke de; nda man förbidar. Med ett ord, man läre) komma att reda sig, utan att nödgas för ati besätta platsen, genom krafteldning bringa nåI zon drifbusplanta till: brådmognad. —n. MILITAR-LITTERATUR. Den vigtiga frågan om Stockholms befästande char nu fått en ny belysning genom I majoren och riddaren Öhmans i dessa dagar stkomna broschyr: Om Stockholms försvar 4 Å dess samband med landets allmänna försvarssystem. Nämde fråga har på senare tider erhållit en sådan betydenhet, att den med skäl vör kunna räknas bland dem, hvilka aldrig mera skola falla. Ännu torde likväl massan af nationen sväfva i okunnighet angående det egentliga ändamålet med bhufvudstadens be: fästande, dess nytta och dess fördelar. Visserligen har regeringen nedsatt en komitå til! frågans utredande, men dess förhandlingar hemlighållas omsorgsfullt; i det lilla, som deraf... det oaktadt transpirerat, hafva likväl åtskilliga militärer redan trott sig se väsentliga fel och brister. Visserligen hafva rikets ständer, nästan utan att taga den ringaste notis om saken, beviljat ett icke obetydligt anslag till befästningsarbetenas början; detta skedde likväl på ett sätt, som hade alltför mycket tycke af öfverrumpling, att nationen med verkligt förtroende skulle kunna omfatta en :då, hvilken, -om man gått öppet och ärligt tillväga samt efter vanligheten: ej föraktat att upplysa och vägleda allmänna opinionen, kanhända erhållit lika många anhängare som den uu räknar misstrogna motståndare. Hvarje upplysning, som kan vinnas i saken, bör. derföre vara ganska välkommen, och man bör således vara hr Öhman tack skyldig för den möda han för detta ändamål underkastat sig. Med rätta anmärker författaren redan ibörjan, att lösningen af frågan om hufvudstadens befästande till-en viss grad i sig äfven innebär lösningen af en annan, ännu vigtigare, nemligen angående landteller sjöförsvarets öfvervigt, en fråga, som ovilkorligen snart en gång för -alla måste afgöras, såvida vårt försvar skall erhålla den behöfliga styrkan . och såvida vi ej skola nödgas att alltför mycket splittra våra redan förut föga betydande resurser; det är tydligt att, om man bestämmer sig för Stockholms befästande med alla deraf härflytande icke allenast kostnader, utan äfven fördelar, landtförsvarets öfvervigt är gifven och att sjöförsvarets auxiliära roll för en längre tid blir faststäld, ållt till stor fromma för försvaret i dess belhet. Hr Öhman har emellertid mindre framstält något bestämdt förslag till Stockholms befästande eller någon kritik öfver andras, än fastmer försökt ådagalägga den betydliga motståndsförmåga en äfven underlägsen styrka erhåller genom den hufvudstaden omgifvande terrängens utmärkt fördelaktiga beskaffenhet . för försvaret. Han har härigenom åsyftat att bevisa, det äfven innan hufvudstalen blifvit befästad, denna i både strategiskt och politiskt hänstende så vigtiga punkt temligen länge bör kunna hållas, äfvensom att befästningarnes antal till följd af omgifningarnes naturliga styrka bör kunna inskränkas till det minsta möjliga. Med kartan 1 hand har han genomströfvat hufvudstadens omgifvingar och noga undersökt hvarje markens böjning samt sedan påpekat de ställningar och positioner, som böra kunna begagnas. Åt herrar militärer måste vi naturligtvis öf verlemna bedömandet af dessa iakttagelsers riktighet, äfvensom huruvida den af författaren. antagna fördelningen af stridskrafterna jemte deras användande är öfverensstämmande-medkrigskonstens reglor. Blott så mycket kuniia vi säga, att det för hvarje fosterlandsvän bör vara särdeles glädjande att finna hufvudstaden, rikets hjertä, af naturen försedd med så många medel till ett ihärdigt försvar. Detta är.ena delen af författarens arbete. Den andra, i hvilken han tänker sig hufvudstaden redan -befästad så tillvida, att den lemnar vår hufvudarm skydd mot en betydligt öfverlägsen fiendes styrka, innehåller undersökningar angående det samband Stockholms försvar, på sådant sätt tänkt, erhåller med landets allmänna försvarssystem. Han visar först, att Stockholm alltid måste blifva det förnämsta och vigtigaste operationsföremålet för en österifrån kommande fiende, ehvad tenne åsyftar hela landets eröfning eller blott ullfogandet af en partiel förlust, ett dråpsläg rör att lama försvaret och döfva besinningen: let senare anser författaren under Europås närvarande politiska ställning vara detsannolikaste. Men något värre dråpslag, än hufvudstadens intagande och förstöring, kan ej gerna tänkas, hvarföre en sådan olycka på allt sätt och vis bör förekommas. : Men äfven om Ryssland ville intränga i och eröfra hela landet, så blefve alltid Stockholm let första, nästan sjelfskrifna operationsföremålet, såsom rikets hufvudstad; såsom den enda öfvergångspunkten på det skärgårdsbälte, som bildas äf Mälarer och Stockholms skärgård, såsom den yttersta punkten af fiendens blifvande operationslinie öfver Mälaren och Hjelmaren till Carlsborg, efter hvilkens intasande han nästan -obebindradt kunde framtränga till midten af riket m. m. Då man således har alla skäl i att förmoda tt fienden skall gå rakt på denna punkt, måste armens hufvudmassa till densamma förlöggas, för att försvara den bakom de förskansningar, som blifvit upprättade. Lyckas det 2j fienden att fördrifvaarmenfrån hufvudstaden, så kan han ej förbigå den, för attintränga i landet; ty-han skulle då lemna svenskarne i ryggef På sin förbindelselinie. Äf: ven om ryssarne söka undvika Stockholm samt landstiga betydligt norr eller scder om staden, för att intränga i landet, måste de alltid känna den obehägliga påtryckningen i flahken samt älltid-förr eller senare attrahera: till den vigtiga punkten. j T)at Hr HA dattan mn nn Tnökhalvig: ker