Länsstyrelsernas första årsväxtberättelser. Från Stockholms län, dat. d. 27 Juli: Den kärnfulla säd, som nästlidet år erkölls af hvete och råg, lemnade ett godt utsäde, som jemte en gynnsam väderlek näst efter såningstiden och längre inpå hösten gaf dessa sädesslag god växtkraft och stadga. Oaktadt en längre barvinter, bibehöllo de sig också väl, och en herrlig försommar utvecklade dem hastigt, så att den brist på regn, hvilken under en stor del af Juni och Juli månader rådt i många trakter af länet, i allmänhet icke haft något i större mån menligt inflytande på höstsädena, utom i Roslagens skärgård, hvarest hvetet lärer deraf lidit och till någon del äfven rågen. Deremot hafva vårsädesslagen och ängarne mera allmänt tagit skada af torkan. Öfver hufvud antages, att hvete och råg komma att gifva en god äring, utom hvetet i en del af Roslagens skärgård, der det uppgifves vara mindre lofvande. Rågbergtingen är redan börjad. Korn, hafra, blandsäd, ärter Och vicker, tidigare på sommaren ganska lofvande, äro numera, i följd af torka, mångenstädes mindre hoppgifvande, hvadan någon ymnigare gröda deraf icke lärer vara att allmänt förvänta. Gräsväxten vid den tid i början af innevarande månad, då de flesta kronofogdarnes uppgifter om årsväxten hit inkommo, var väl ännu någorlunda hoppgifvande, men lärer, i anseende till brist på regn, sedermera hafva aftagit i frodighet. Höbergningen lärer väl nu vara till det mesta fullbordad, men det verkliga resultatet deraf är ännu icke för landshöfdingeembetet kändt, vidare än att uti den först i dag inkomna uppgiften för Åkers fögderi förmäles, att på sidländtare ängar höfångsten blifvit god, men på andra åter ganska. ringa. Potatesväxten lemnar ännu godt hopp; så ock kålrötter.