fram och tillbaka af några der rullande olj fat, som skulle plattat ut honom likt en pann kaka, om något af dem hade upphunnit ho nom; men han kom undan. Skeppets omläggning hade i någon må lättat det, så att folket kunde börja med däc kets klarande från kolmassorna; men meda; detta förehades, inträffade en annan högst ho tande tilldragelse. En störtsjö vräkte sig mo akterspegeln och slet sönder en derutanför anbragt skyddsanstalt af jernstänger och jern band, som hade blifvit fästad med kedjof vanom rodret och skrufhjulet, för att dr det senare att skamfilas af kabeln, Vv n nas uthalning. Denna anstalt —m bt kallade den krunolinen, för dess skar — var utan tvifvel det obäkligast ot tigaste af hela kabelmekanismen; se dan den blifvit söndersliten, slär -ked -jorna hängande jernstängerna hit tutan för aktern, och skulle kunnat ar gen sl sönder skrufhjulet eller skada rodre.; om de sednare inträffat, så hade Agamemnon sanno likt aldrig uppnått den utsatta mötesplatsen Lyckligtvis fanns en möjlighet att medels dugtiga trossar surra fast krinolinens fragmen ter så vida, att de slängande ändarne icke kunde nå hjulet eller rodret; men man kunde icke hindra dem ifrån att träfta skeppssidorns: och slå farliga läckor i vattengången. Ma sternas tillstånd begynte nu äfven väcka bekymmer; de häftiga rullningarne hade så tänj alla deras ståltrådsvanter, att dessa voro fullkomligt onyttiga såsom stöd; öckså böjde sig masterna märkbart vid hvar rullning och voro ett par gånger nära att gå öfver bord. Men för tillfället var ingenting att göra härvid. Kl. 6 på aftonen ansågs bättre att vända fartyget tillbaka och fullfölja färden endast med ångkraft. Men vid denna nya vändning rullade fartyget åter ned i en vågdal, och så våldsamt, att ena ångskorstenen bröts af, maskinrummet fyldes med ånga och ena ångpannan blef obrukbar, just då hon som bäst behöfdes. Dagens många missöden följdes af en ibland de svåraste nätter som någonsin frestat sjömannens mod och kallblodighet. . Ombord fanns mången förtrogen med alla verldstrakters oväder; en och annan hade, jemte författaren häraf, bevittnat den fruktansvärda stormen på Svarta Hafvet den 14 November. då tjogtals fartyg gingo förlorade och menniskor omkommo i tusental; men ombord fanns likväl ingen som någonsin hade skådat en mera vild och vådlig sjögång än den, som rasade hela denna natt och följande morgon, då Agamemnon kastades hit och dit likt en leksak för vågen. Luften var tjock och dunkel; de nedpå hafvet strykande svarta molnen nästan belägrade skeppet rundtomkring; blott då och då klöf en våldsammare stormil någon topp af deras låga och tunga massor och lät månen skymta ned i klyftan likt en matt oljfläck öfver oceanens fräsande snödrifvor. Men detta var blotta skymtar af en ljusning, som snart försvann i djupt mörker. Uppträdets storhet nedtrycktes nästan af dess vådor och fasor; ty bland de många skepnader, hvari döden nalkas, är ingen så lindrig i sjelfva verket och så ryslig till utseendet, som att omkomma i skeppsbrott. Naturligtvis var äfven denna natt sömnlös för hvar och en, i allt detta larm och brak och all denna väta, under däck som ofvan. Morgonen medförde ingen förändring, om: ej att vi då och då kunde from regnbyarne se Niagara skymta fram, det ena ögonblicket höjdt på toppen af en vidunderlig vattenkulle; det andra nära osynligt, när Agamemnon rusade ned i en vågdal. Emellertid kunde vi märka att vår transatlantiske medbroder var lika illa ute som vi, hvad omgifningen beträffar, ehuru bättre rustad att trotsa faran, då han med samma last egde 2000 tons större drägtighet, För oss voro utsigterna så betänkliga, att kapten Preedy, strax efter kl. 10 på måndagsförmiddagen den 21:a, ansåg en ny vändning som ett räddningsmedel. Kommandot derom kunde knappt göras hörbart, och att efterkomma det tycktes i det när maste omöjligt, Skeppets bog vred sig blott illräckligt för att blottställa ena bredsidan för någon störtsjö, och det syntes hvar och en att ingenting vidare kunde göras. Alla ullningarne det föregående dygnet voro. att inse som lappri mot hvad som nu väntade oss. 3land 200 man på däck vräktes minst 150 omkull och ramlade i högar från ena relingen ill den andra; och under dessa rörelser lossnade äfven kabelmassan på däck, så att den nsnärjde 4 man, hvilka placerats ofvanpå den, ör att hålla den nedtryckt medelst spakar. ön ibland dem blef så illa klämd af kabelrasslet, att han måste bringas till sjukkajutan, ler han bragte upp sjuklistan till 45. Vändningen. lyckades likväl slutligen, men visade ig genast gagnlös såsom lindringsmedel för artyget. En annan störtsjö vräkte sig öfver örn och sköljde med sig förtimringen kring maskineriet. Denna och några få liknande loppningar ytterligare skulle varit fullt tillräckliga att afgöra saken på sitt egna vis, och kapten Preedy nödgades slutligen vika för en storm, som han hvarken förmådde besegra ller ens motstå. Med full ånga och med framsegel och framtoppsegel tillsatt till skråfvets lyftning länsade Agamemnon snart undan för stormen, rullande och stampande öfver de höga vågorna, med en fruktansvärd hastighet. Det var en lycka att vinden höll stadigt i åt samma håll; annars skulle aktern ofelbart hafva kommit under sjögången. Emellerid träffades styrbordssidan till en del af en våg, som krossade kommandosalsfönstern nå den. sidan -noh . hoksetafiiogn: sköljde