STOCKHOLM den 27 Juli. Z2Blahd de komitger, som af regeringen på grund af ständernas önskningar nyligen blifvit nedsatta, intager den, som har till föremål styrelseverkens och förvaltningsmyndigheternas. organisation, onekligen ett vigtigt rum, och den uppgift, hvars lösning den fått sig anförtrodd,;torde komma att mötas af icke ringa svårigheter. Ändamålet med zdenna. komite är, som man vet, att i öfverenstämmelse med; de grunder, hvaruppå: den s: k. departemental: styrelsen hvilar, söta bringa dessa verk öch myndigheter i närmare samband med statsdepartementen, äfvensom att bereda möjligaste enkelhet i ärendenas behandling i förening med nödig säkerhet. Denna fråga har länge utgjort föremål för såväl ständernas som regeringens uppmärksamhet. Redan vid 1809-års riksdag begärde ständerna, med anledning af en kunglig proposition i ämnet, nedsättandet af en komite, hvars vid 1812 års riksdag afgifna utlåtande likvälicke ledde till något resultat, Vid 1815 års riksdag förnyade ständerna samma begäran, som dock från regeringens sida endast föranledde några förberedande undersökningar. 1818 nedsatte ständerna sjelfva ett särskilt utskott. hvars afgifna utlåtande likväl icke omedelbart understäldes ständernas egen pröfning, utan öfverlemhades åt regeringen med anhållan om en ytterligare komite. Denna komite, som nedsattes 1819, erhöll uppdrag att samman: träda med lagkömiten och de till öfverseende af de ekonomiska författningårne utsedda deputerade. Resultatet häraf blef ett 1822 afgifvet gemensamt betänkande, hvarpå vid nästa riksdag följde en kunglig proposition om behofvet af ett särskilt utskott, i ändamål att ännu fullständigare utreda ärendet. Med anledning af det betänkande, som af sistnämde utskott afgafs, följde nu åtskilliga reformer, såsom rättsfrågors afskiljande från de: förvaltande embetsverken, upphäfvandet af allmänna ärendenas beredning. samt departementalstyrelsens införande, hvilket senare likväl ej kom till stånd förr än vid 1840 års riksdag. Men den egentliga frågan, nemligenregleringen: af de regeringsdepartementen underordnade kollegierna, lemnades oafgjord. -Vid-1844 års riksdag förmäldes i sjelfva trontalet behofvet af en förenklad reglering aFstyrelseverken, och man vidtog äfven i detta bänseende åskilliga förberedande undersökningar) men häraf föranleddes endast partiella regleringar af tjenstepersonalen inom. vissa embetsverk samt en och annan löneförhöjning. Man finner häraf, att behofvet af en reform häruti varit insedt och erkändt alltsedan införandet af vårt hya statsskick, men att den statsmakt, som. det. egentligen. tillkom att taga initiativet i en sådan fråga, endast vid tvenne betydelsefulla tidskiften, nemligen 1809 -:och: 1844, funnits villig dertill: Vid sistförflutna riksdag togo sig ständerna, med anledning af trenne inom ridderskapet och adeln, borgarestånidet och bondeståndet väckta motioner, ånyo saken an, och afgåfvo, sedan ekonomiutskottet deröfver lemnat ett tillstyrkande utlåtande, en underdånig anhållan. om nedsättandet af en kKomite, hvilken ock nu redan är förordnad, och hvars verksamhet mar bör hoppas komma att leda tillåstadkommandet af något resultat, hvilket icke var fallet med dess föregångares arbeten. Att de hittills företagna regleringarne inom embetsverken ej afsett annat än jemkningar i personaloch lönestaten,; ha vi,redan antydt. Den reform, som ständerna önskat och afsett, innebär någonting helt annat, nemligen en rorganisation. .. Då-ständerna vid sistlidne riksdag beviljade anslag till ett hittills oerHördt ,belopp åt embetsoch tjenstemän, synas des böra kunna göra anspråk på att genom en förbättrad organisation såväl ett bättre arbete kan erhållas, hvilket väl iegke. uteslutande, som man förespeglat, står attvinna genom förhöjda löner, som ock att medelst en förenkling. af, embetsmannahierarkiens invecks låde maskineri åtskilliga tjenster skulle, utan men för ärendenas behöriga gång, kunna indragas. Att våra kollegier och andra förvaltande verk skulle kunna helt och hållet indragas, och;ersättas med: ministerbyråer, vilja visej påstå, och ämna -ej-förorda en-så radikal förändring. De s.k. styrelseverken i Sverge ega :i-och genom sin kollegiala form den obestridliga fördel, och som ej lättsinnigt bör bortkastas, att en massa af kunskaper och erfarenhet der är samlad, traditionelt fortplantas, och oberoende af chefsombyten, alltid finnes tillgänglig för regeringen, som ouppbörligt är i Behot af upplysningar; synnerligast, i frågör,.soM röra det kamerala området. Att icke ministeriella byråer, så som dessa äro organiserade t. ex i Frankrike, skulle kunna i vårt land med dess invecklade -kameralväsende och saknad af verkligt kommunala institutioner uppfylla den plats, som kollegierna för. närvarandeshär intaga, lärer ej kunna bestridas. -Men häraf följer ingalunda, att ju icke de flesta af. dessa styrelseverk och förvaltningsmyndigheter skulle kunna såsom särskilta afdelmingar förenas med regeringsdepartementerna, och dessaszchefer öfver dem erhålla högsta ledningen. Att dene-sjelfständighet; som för närvarande dessa embetsverk ega, ehuru i vissa hänseenden att betrakta såsom en garanti för utlåtandets frihet, i andräderemot under tidernas lopp gått för långt, och, verkat störande på den enhet, som utgör ett vilkor för den högre förvaltningens jemna utöfning, lärerieji heller kunna förnekas. ..Då de fem -riksembetena fordomrhär imfördes, voro deras. innehafvare på en gång verkliga ministrar och chöfer för kollegierna, hvilka likväl ingalunda? då kunde betraktas Åummemmemmse—————— -v ve— ö——-e3 4