Strömsbro för att bese dervarande vackra bomullsmanufakturanläggningar. . Vid ankomsten till: staden igenom norra tullen förmodas ett besök komma att göras i stades vackra promenad, statsträdgården, och möjligen sedan. konstexpositionen : besökas, hvarefter middag omkring klockan 7 intages i rådhusets festivitetsvåning. Derefter på aftonen företager H. K. H. afresan till de norra orterna. — Följande är ytterligare ett bidrag till belysning af den råhet och omensklighet, hvarmed några svenska sjökaptener — vi vilja till yrkets heder antaga, att de endast äro några få — behandla de unga sjömansämnen som anförtros åt deras vård. En insändare meddelar följande i Trondhjemsposten : För närvarande finnes ett svenskt fartyg, Två Bröder, fördt af en skeppare B. J. Fex (enligt Sverges Skeppskalender är fartyget hemma i Helsingborg . liggande på elfven, ombord på hvilket en stackars olycklig gosse, som är förhyrd såsom kock, dagligen är utsatt för den mest omenskliga och hjertlösa behandling. Hans föda kastas åt honom som åt en hund och är af den beskaffenhet, att han måhända skulle önska att utbyta den emot den kost; som ofta ett sådant djur erhåller. Men det värsta för dennz olyckliga varelse, som är lemnad i nämde skeppares händer, är, att han många gånger om dagen är utsatt för omensklig aga till den grad, att icke den värsta förbrytare skulle kunna göra sig förtjent al ett sådant straff. Såsom synligt exempel på den honom tillfogade misshandling kan gossen framvisa sina öron, som blifvit betydligt skadade och hvilka hota: att blifva alldeles bortrifna, då de tyckas vara skep parens älsklingstag. Insändaren är ingalunda någo: pedant, utan känner tvärtom särdeles väl förhållan dena ombord, samt inser nödvändigheten af en för nuftig aga, när sådan behöfves; men den här omtalade misshandlingen är en alldeles motsatt sak. Tidningens redaktion tillägger, att der undersök: förhållandet-och dervid erfarit att ofvanstående ä långt ifrån att innehålla någon öfverdrift; gossen ansigte, öron och ben bevisa misshandlingarne, ocl derjemte skall han få lida hunger. I ett senare nummer skrifver Trondhjemsposten : Resultatet blef, att skepparen på polismästarens föranledning under med honom anstäldt förhör förkla rat sig villig att låta den misshandlade gossen lemn fartygets tjenst. Man fann icke tillräcklig anlednin till rättegång. För närvarande befinner sig gossen arbete hos en privatman, och skall vid första till fälle skickas till sitt hem, Lerhamn nära Kullen; Hr E. Gram och G. Hoe hafva garanterat utgifterna fö hans hemresa. Färgaren Fahlström har såsom go: sens landsman uppträdt såsom anklagare. Polise hade emellertid redan vidtagit sina åtgärder. — Man läser i Borås Tidning: Sedan tiden numera gått till ända, under hvilke: de personer, som haft aktier i bolaget för tillämnad jernvägen emellan Borås och vestra stambanan, eg rättighet att enligt senaste bolagsstämmans beslåt u bolaget utgå, har detta medgifvande blifvit begagnadt af ett stort antal aktieegare. De qvarståend aktieegarnes antal utgör 1058, hvaraf Borås stad ge mensamt tecknat sig för 500. Då hela den föru tecknade aktiesumman uppgått till 858,000 rdr rmi och då aktierna äro på 300 rdr hvarje, skulle såle des hela aktieantalet utgjort 4290, hvaraf nu endast 1058 qvarstår i bolaget. Vid hos direktionen den 19 Juli hållet sammanträde beslöts, att å förra aktiebeloppet inbetalte 15 procenten, hvilken summa blifvit utlånad, skulle uppsägas och indrifvas för att återställas ur bolaget gångne aktieegare. Den till inbe talning varande summan lärer uppgå till omkring 104,000 rdr. Äfvenledes skulle de personer, som i bolaget qvarstå och ännu icke aflemnat de senast till inbetalning beslutade 7!; procent, inom årets slut fullgöra detta åliggande. — Kommerskollegium tillkännagifver sig hafva erhållit del af kungörelser angående tändning af en fast linsfyr på ön Samsö; om den på Skager befintliga spegelfyrs utbrytande emot en fast linsfyr af första ordningen samt rörande betecknandet af de vid inseglingen till Korsörs hamn förlagda prickar. — Vid bolagsstämma med lottegare i Wermlands enskilda bank inhemtades nyligen, att banker upptagit ett lån om 100,000 rdr af statslånefonden samt tillsammans lånat, dels af riksgäldskontoret dels på andra händer, 430,000 rdr. Bankens behålna vinst för året gjorde 46,268 rdr 48 öre, således 9 procent af insatta kontanter; men föreslog likväl direktionen — som ock sedermera af bolaget bifölls — att för detta år skulle utdelas endast 6 procent på det tillskjutna kapitalet, eller 1!,, proc. af teckningssumman. Revisorerna hade tillstyrkt 8 procents utdelning. Ett förslag till uppgörelse emellan provinsoch enskilda banken upplästes och godkändes hvarvid enskilda banken för 3 procents utdelning å teckningsumman öfvertog gamla bolagets affärer, reser,fond ete. Härigenom tillskyndades det gamla bolaget en ytterligare vinstutdelning, genom den -besparade reservfonden, på egentligen 9 procent af verkligen inbetalte medel. Det upplystes att bolagets alla förluster -på sin vinstgifvande mångåriga lånerörelse kunna uppskattas till den ringa summan af c:a 1000 rdr. Reservfonden utgjorde 49,974 rdr 11 öre. En skrifvelse från Falu-bankens direktion, meddelad öfriga privatbanker, föredrogs, hvari föreslogs att samtliga bankerna skulle indraga sina vexlingsombud i Stockholm. Förslaget blef af bolagsmännen förkastadt. Den vid föregående extra bolagsstämmorna under året mycket omhandlade frågan om 12,, procents ytterligare tillskott af aktieegarne företogs till definitivt afgörande. Efter votering beslöts med 182 röster mot 121 att tillskott skulle ske, och utan vo tering afgjordes, att vinstutdelningen hädanefter skall beräknas å aktieegares kontanta tillskott; att på de 12!, procent skulle särskilta bevis med räntekuponer utfärdas; att direktionen å sin sida eger att till återbetalning, efter 6 månaders uppsägning, liqvidera detta tillskott; att insättning skall verkställas inom d. 1 Augusti 1859, men kan äfven sko dessförinnan, i hvilket fall banken då betalar 6 procents ränta å beloppet; men om till insättning berättigad aktieegare försummar insättning vid förenämde tid, står det öfrige bolagsmän öppet, att för deras egen räkning göra detta tillskott och sedermera odeladt åtnjuta den derpå uppkomna vinsten. Biskop Agardh reserverade sig högligen emot detta beslut, påstående bolagsstämman dertill icke vara berättigad i den form som blifvit iakttagen, anseende hr biskopen, att det stod istrid mot bolagsreglorna och att K. M:ts bifall först borde inhemtas. — Med anledning deraf att förste amanuensen vid riksarkivet mag. C. G. Styffe anmält sig som sökande till vice bibliotekarie befattningen i Upsala, gör Upsala-Postn följande reflexioner: Att förste amanuensen vid riksarkivet, magister, Styffe, befinner sig bland antalet af dem, som iniemnat ansökningar till vice bibliotekariebefattnin gen härstädes, är en händelse, som i hög grad måste väcka uppmärksamhet, och detta, såsom vi för44 Sala minst inom det verk: hvarest hr Stvffe