Ae He Ve bk nn Departementschef. Eric af Klint. Länsstyrelsernas första årsväxtberättelser. Från Malmöhus Vän, dat, d. 12 Juli: Väderleken sistlidne höst var särdeles torr, trädesjorden tillreddes och såningen verkstäldes öfverallt under högst gynnsam väderlek. Höstsäden uppspirade hastigt och visade sig ganska frodig, Vintern, som derefter inträdde, medförde föga köld och snö; temperaturen var stundtals dimmig och blid såsom om hösten. Våren infann sig snart; vårarbetet påbörjades derföre tidigt samt fortgick och afslöts under temligen torr väderlek. Efterverkstäld såning erhölls något regn under första hälften af Maj. Vårsäden uppkom med en frisk och liflig grönska. Derefter tilltog torkan, ökad under sommaren af ända till 30 graders värme och af deremellan inträffad häftig blåst. Denna oväntade förändring i denförut gynnsamma väderleken visade efter medlet af Juni månad sin förstörande verkan på grödan: säden stannade i vexten samt började i mer och mindre mån gulna. Följden deraf är att kornet, äfvensom hafren blifvit kort och tunnt, klöfvern klen och på många ställen borttorkad, ogräs har på flera ställen öfverskjutit säden, och inom Oxie fögderi har gräsbetet, å de s. k. strandängarne lidit af ett slags mindre gräshoppor. Mest härjande har torkan, hettan och blåsten visat sig å sandiga och högländta trakter, och dessa utgöra icke få socknar inom länet. De sista dagarne i Juni och de första dagarne i denna månad hafva ändtligen medfört ett länge efterlängtadt regn, hvilket under olika tider och i olika myckenhet fallit i särskilta ställen af länet samt i någon mån förbättrat de sjunkande förhoppningarne. Efter denna beskrifning om väderleken och dess j. inflytande på vextligheten går jag nu att redogöra för de utsigter, hvilka, i afseende på en blifvande skörd, för närvarande visa sig, särskilt för hvart och ett af de olika sädesslagen, nemligen: för hvete och råg, god skörd; korn, blandkorn och hafre, möjdigen medelmåttig; trindsäd: ärter och vicker, under medelmåttan; potates mera än medelmåttig (någon sjukdom derå har icke förmärkts); kålrötter, som föga inom. länet odlas, medelmåttig; klöfver och timotej: första skörden nära missvext, den andra tros i allmänhet blifva bättre, om väderleken fortfar att vara gynnande; hö, nära missvext; rapsat, på en delorter skadad af mask, nära medelmåttig, samt lin under medelmåttan. Från Gotlands län, dat. d. 15 Juli: Tillräcklig nederbörd förlidne Augusti månad lemnade tillfälle att i rätt tid verkställa höstsådden, och en blid höst med behöfligt regn gynnade vextligketen, så att höstsädesbrodden vid vinterns annalkande syntes särdeles lofvande. I allmänhet blid väderlek under Vintern hindrade frosten att tränga igenom den täta hrodden, hvilket, om ymnigt snöfall hade inträffat, skulle Då densamma hafva verkat menligt; men lyckligtvis föll ringa snö, så att åkrarne till det mesta stodo bara och endast genom för mycken syra någon skada åstadkoms på sidländta och illa dikade åkrar. Våren inträdde tidigt med värme, så att, ehuru starka nattfroster långt in i Maj månad inträffade, höstsäden likväl frodades och i medlet af nämde månad lofvade den herrligaste skörd. Men då sedermera intet jemt regn fallit, utan endast här och der något åskregn, hafva utsigterna betydligen försämrats, Rågen, länets hufvudsäde, har dock, såsom mera försigkommen, bättre motstått den i börn af Juni med stark värma förenade torkan, och lofvar, Jå blomningen försiggått utan skada af frost eller regn, i allmänhet, och med undantag af å grund hälloch sandjord, medelmåttig skörd. vetet, som ock betydligt dias, har mindre kunnat mostå den torrå och varma väderleken, så att knappt medelmåttig skörd deraf är att förvänta. Menligaste inflytandet har dock den ihärdiga torkan haft på vårsäden, hvaraf mest korn, något hafre och föga blandkorn odlas, samt trindsäden, ärter, linser och något vicker, hvilka endast på ovanligt bördiga, något sidländta åkrar, och der regn fallit, kunnat komma sig före, men eljest så af torkan förtagits, att föga skörd deraf är att påräkna. Rotfrukterna, hvaraf odlas mest potates, men mindre rofvor och kålrötter, bero ännu af väderleken och torde kunna af snart blifvande regn hjelpas, ehuru rofvorna, som yanligen sås vid midsommarstiden, ännu icke uppkommit, hvaremot potates, som lägges djupare i jorden och har nytta af densammas fuktighet, vackert uppkommit. Gräsvwexten; som på sidländta ängar och myrerna led af den stärka frosten på våren, och på högländta änar af den starka torkan, är litet gifvande, och då föga vårsädshalm är att påräkna, kan det förutses att fodertillgångarne blifva mycket inskränkta. Från Skaraborgs län, dat. den 15 Juli: Sällan torde hafva inträffat en för jordbruket mera am väderlek än under nästlidne års höst, då icke allenast grödan, hvars mognad kanske väl mycket påskyndats af den under sommaren rådande långvariga torka i förening med stark värme, blef väl inbergåd, utan jemväl såningen af höstsädena kunde werkställas inom vanlig tid med tjenligt utsäde ochi väl beredd jord, hvilket hade till följd att dessa ihupno till mer än vanlig utveckling och styrka före vinterns ankomst, som inträffade i slutet åf November månad. Vintern medförde föga nederbörd, så att marken sällan var helt och hållet snöbetäckt; dock inverkade detta mindre menligt på de frodiga höstsädena, emedan kölden var någorlunda jemn, ehuru icke så sträng som under föregående året. Våren inträdde ganska tidigt oeh med gynsam väderlek, så att vårsådden kunde i god tid verkstälas, merändels i tjenlig jord, eburuväl trakter finnas. som blifvit besådda i något för kall jord. Sedermera har väderleken i allmänhet varit omvexlande med segn och värme, med undantag af någon del af Juni månad, då torka med stark värme inträffade, hvarigenom, särdeles på den styfvare lerjorden å slättbygden, äfvensom på en del grundare jord å Kinnekulle wårsädena syntes lida, men snart till störredelen åter fingo liflighet genom inträffad stark nederbörd, hvilken dock genom sin häftighet nedslog icke allenast den i allmänhet ovanligt starka rågen, utan jemväl korn och hvete, hvilket senare säde ännu icke utoch i följd deraf möjligtsvis på ett eller annat ställe kan hafva blifvit i någon mindre mån skadadt.: Derigenom att de starkaste rågarne äro al regnet nedslagne, torde kunna emotses, att skörden på dessa ställen biir mindre dryg i vigten än den eljest kunnat blifva; men om gynsam skördetid inäräffar, uppväges detta. tvifyelsutan af qvaliteten. Det närvarande förhållandet i afseende å årsväxten uppgifves nu sålunda: — z Höstsvidena af hvete och råg. Som dessa, på sätt Å förut ar nämdt, under förra årets höst gynnades af en särdeles ttenlig väderlek och i följd deraf redan då blefvo ovanligt försigkomna, och icke heller sedermera hittills inträffat några för dem synnerligen missgynnande omständigheter, helst rågen haft förmånlig blomningstid, har man för närvarande all anled. ning att hoppas, det dessa säden skola lemna god skörd. Värsädena af hvete, råg, korn, blandkorn och hafra, af hvilka de tvenne förstnämde förekomma endast i Läckö och södra Wadsbo fögderier, hafva efter den på senare tiden erhållna nederbörden betydligt för