ST InYAS a 2 fepresentatione; Åttonde Allmänna Svenska Landtbruks mötet I Jönköping d. 13—17Juli 1858. 37 (Forts: från Iördagsbladet.) Onsdagen den 14 Juli Akerbrukssektiorleri (Kl: 8—Yyg11 f. m.) SjuttöAde frågam företogs först till behandling.:..Den.fydde;: 7; . Hvad effarenhet eger man om beskaffenheten a! här i landet skördadt klöfverfrö eller annät gräsfrö, i jemförelse med det som utifrån köpes? och månne det ej förtjenade att, allmännare än nu sker, taga frö af egna klöfyerskördar, vare :sig till sådd för eget behof eller till: afsällvP Jt i: Hr Arrhenius redogjorde för hvad:man i detta hän seende erfarit 1 Uplåhd. Utlåtdskt öck företrädesvis holländskt-klöfverfrö hade: derstädes förr allmänt begagnats till utsäde. På de senare åren, då man börjat utså-inhemskt frö, hade, man emellertid deraf fått likå rik skörd och härdigare grödd. :Man hade på försök åtskilliga gånger besått en åker till hälften med. imHkemskt och till hälften med utländskt klöfverftö, på begge stanen blandadt med timotej, hvarvid begge hälfterna första året gifvit lika god skörd; under ändra hade: det inhemska: fröet. visat: sig ega ett betydligt företräde, då detta lemnat lika rik afkastning som första året, under det nästan blott timotej skördats på den andra hälften: Klöfvern efter utländskt frö är högre -till växten, men mindre tät än den af inhemskt, Således. vore det en misshushållning att använda det dyrare utländska, klöfverfröet, hvilket man också pflåra tndra ställen insett. I större delen af södra Sverge sås ifiu sålunda klöfver till fröskörd. Till och med ensstörrerdel af det i marknaden för holländskt frö gående är från Gillberga socken i Östergöflåtid: Då det alltid är öfverflödigt att gå öfver än efter vatten, så ansåg tal. att frågans. senare del med fullt Skål kunde med Häradshöfdingen Böös gaf företräde åt det utländska fröet, såsom åtminstone för Skånes jordmån mera gifvande. Grefve A, Hamilton, hade i Westergötland vunnit samma erfarenhet som hr Arrhenius i Upland. Om än det utländska fröet första året lerinat två skördar. ochi.det inhemska blott. en, så Hade likväl afkastvingen efter, .detta; senare, följande år varit så riklig och efter det utländska så klen, att, någon öfvervigt åtmiastone icke kunde tillerkännas detta (det utländska). Hr H. Nathhorst hade i Södermanland vunnit rikare skördar af det äkta holländska klöfverfröet under första året, men ansåg äfven det inhemska härdigare, hvarföre han tillstyrkte att; då man . blott åstundade ett års skörd, begagna det utländska, men deremöot inhemskt för flerårig skörd: : 5, Hr. Arrhenius fortsatte: Då Upland är rödklöfverns norra. gräns; är det kinkigt att der få lika goda Klöfverskördar som i södra delen af riket. . Derföre. är det för då norra trakterna: fördelaktigare, att Degag na inhemskt fröj söm är härdigare. och. gifver säkrare skördar! : Nyttan af holländskt klöfverfrö kunde emellertid icke bestridas, såvida man nemligen kunde få akta, för ätt deraf tkörda frö och sedan begagna det till utsäde. Under ytterligare några år kanman använda. det;. men snart öfyergår det gehoni acklimatisering. till sammå egehskaper som det inhemska, och man får. då på nytt skaffa sig utländskt. Samma sätt begagnas med finsk råg. Alsikeklöfvern, som i utlandet vunnit förtroende, odlas, allmänt inom landet. Emellertid har man till senaste köpt frö deraf från utlandet till högt pris. Dettaförhållande bar dock numera ändrats så, att man till och med exporterar deraf, och då denna artikel. röner:stark efterfrågan, kan mat Koppas att den skall blifva af stor nytta för landet. Framför rödklöfver utmärker sig alsikeklöfvern för sin betydligare härdighet. Äfven med andra foderväxter, såsom rofvor, hvaraf man Kan få utmärkt goda frön från Gotland; förhåller sig på samma: sätt. Tal. hade anmärkt detta; för att fästa uppmärksamheten på :en vigtig vara,hvars nytta blifvit alltför mycket förbisedd. Hr Hoffman-Bang anvärkte, att man i Danmark hade en tidig och en sen klöfverskörd, och att fröet af den senare vore ovilkorligen nyttigast för åtminstone: den norra delen af landet, der man: ej kunde påräkna mer än en skörd. Hr. Nathhorst s:r berättade, att,: då han för omkring 30 år sedan till den utmärkte landtbrukaren Thaer i Tyskland skickat frön af vår svenska kålrot, denne förklarat sig: aldrig förr hafva fått så goda rötter af något slags frö. Frukten degenereras emellertid på några år och öfvergår till tysk kålrot, då man alltså på nytt får utså svenska frön. Beträffande grässlägen, sås här mest timötej;: alltid af inhemskt frö. Lika allmänt som .timotejen: här, sås i England det: så kallade i rejgräset, hvartill. frön. fås från Italien. . Detta gräs. gitver två å tre skördar om året. Man har vid landtbruksakademien dermed anstält försök, hvilket utföll så, att en del frös bort. Af det återstående togs frö till ny sådd. Som försöken ännu ehdast ett par år pågått, kan ännu icke sägas huruvida någon acklimatisering år möjlig. Hr Arrhenius meddelade ådgående ädgskaflen, att frö deraf, hit öfverfördt från Finland, alltid visat sig odnugligt,och det af den orsaken att det vanligen varit. ett .år gammalt och derföre förlorat :sin grobarhet. Ansåg att äfven för denna växt frö bör tages från: eget land. Hr Nonnen. Svårsäljbarheten af: det holländska klöfverfröet bevisade bäst olämpligheten af dess användande. Då det till oss oftast kommer från Strassburg, är det, vant vid ett sydligare klimat, svårt att här acklimätisera. Ibrist på svenskt, vore det slesiska klöfverfröet, som växer i en till jordmån och klimat Sverge liknande trakt, det bästa. I afseende på kålrötter, så är det nödigt att fästa uppmärksamhet vid de plantor af hvilka frön skola tagas, emedan derpå beror deras godhet och följaktligen deras säljbarhet till utlandet. Rejgräset hade tal. funnit så ytterst ömtåligt, att det, från att vara utmärkt vackert, efter en enda natts kyla liksorh försvunnit, hvilket tyckes bevisa omöjligheten af dess äcklimatisering hos oss. Frib. v. Otter, som förr sått holländskt klöfverfrö med oftast dåliga skördar, hade, sedan han börjat begagna inhemskt med timothej, erhållit de präktigaste grässkördar, likasom det äfven varit lätt att få fröskörd deraf. Ansåg sig knappt hafva fått bättre inkomst än af de jordlappar, som han -besått till fröskörd. 4. ; Hr, Key instämde i loforden för det inhemska klöfverfröet och hoppades att Sverge skattat nog till ut ländningen i detta fall. Hr Wulf. . Det s. K. schlesiska. klöfverfröet vore alldeles icke vuxet i Schlesien, utan i Galizien, hvarifrån det af kringresande schrackrare föres till Bresslau och SA tN utlandet. Det är således naturligt att det måste vara af högst olika beskaffenlet, ofta icke särdeles godt. Ka RTR RA Pra PETSVA I SR At RAN