de besatta bugningarne och jr en månadsgammal — prins. V ifrarne för ceremonier. Ju mindre pranträden, desto bättre! Berzelii miane kar vas eller förstoras genom exertisen a r gardister eller dundret från ett el och Berzelii park, med siba unga wr mera vunnit än förlorat på, att e gott Axevalla, och att de af fällman de -tappre fött hvila på sina lagrar, — nna vi endast i förbigående, såsom et: ne k någon amati å 2 lande sjelfva ar b åsigter, som dervid vi framkasta till kå framför oss en efter sin tids jen. sådan han gick i sitt laboritorium la, skrynkliga, vårdslöst knutda, halsilla giorda, hängande byxor och stöftor Ge alatt vara gjorda för svulna denna borgerliga, tarfliga drägt ät häng ir kappa. Nu framställes den frågan il serekonstens uppgiitatt, då stoder män skola resas, framställa dem til ädana de gingo här i virlden, fdsgskostym; eller om meningen m des: Mindre att framställa de kroppsliga lytene i en, mindre att jåminn: sätt att kläda sig, men tleremo i hutvudsakligast att för närvarobde oci eo släg i la för ögonen erin d och snille, att åe skol: som vid hvarje nyvakhad da; , talande till oss om vårfbestäm igheten och om historiens dom. sÄ konstnären gifva bilden, ämdbe att i ställa någon andens seger öfvåt matc fulländuivg, sora idealet Sc hvara ktig, må han kläda honom i dåd drägt, falla moder, och som konstens håvör ar a värdig deras gudar — och inå har ande attributer, ej såsom nu temist Sd histo sieskrifvarens tillbehöl, penn: en använ sånvg Kanhända histirieskrif isten. och deglar. Jen ä vill man I dessa stöder endast selyckad. af magra eller feta personer, den (er d Fens sätt att skärs. till och sy kläderi—h jen Ta hvarföre då ej mila dess: t man må få se hårets färg, omiden ut flar, eler möj der, och hvcrföreej sätta tobspipau igen vetönskapernas älskling, vid han ad de gamla frackarnue ned sin: ört skulle gifva för ett inposan h hvarföre slutligen ej förekälla d. ångne i nattrock, nattmössa och tofflor de säkert ofta nyttjade — h hva. in, I krinolioh , Om någon fång dr iv Skulte-inträffa reste en stid ät ev illen 1se Henne med sin svällande krinolin Bon fötjenat ågor, eller uppmåningar, omiman si Idbuggarekonstens mål i vår ö benndra afdet sköna och detbärdiga Å. (Iogindt.) sus. comitiali: Tyrdar klar( lägenhet ora, ti lig) uppdrifves, den dötok velka tll de tugre samhällslagibns hö Hektnelt, religiöst och sedligt häseende Uitider, så na som den on krine et det allra sraftigaste värn emift kring lg örvillelser, ett värn, som Ikestern och qvarhålles på den låga sti ., ättliga skick, der den nu if. nn verkar motsatsen nbt hvat jäd, skulle åstadkomma? Nen eti Skit som städse från den Tylsningens sak och det bistånd fje försök att föra denna angelwenhe ötes af dem, som nat en botile värv 8 förespråkare. Fit faktum tolde och jenna obenägenhet inverkat äfven på rc an, som utan tvifvel utför der gsgrunden till den lojhet öch frist denna fråga s v t tkl Ett bevis på dennacliktöjdhet a torde kunna förkl Ör Pet fram: sä klar. in den betydligt olika Jehand lärare å ena och lärarepetonaler tv lementarläroverken o. s. V å an senare tider af regeringen rönt. !Vid seafgaf. regeringen förslag till neförde fiesta vid de sistnämda läroamtalter rö, en löneförhöjning, som jisserli t behof påkallad, men som dojk, enä en botsdlig lönetillökning fir ickt sketu ob: i. r vida indr apr älde å värd att nämna, ogt ruta, Och m icke skäligt att jemväl för dess: förmån, churu dera I ngare än de mera gynnad: seck insigter, nit, rarbetsamlt och da bållen torde vara af likayvigt och liga löneförhöjning, ständema be itarläroverkens lärare, har ngeri sedan låtit komma dem då odo. j är definitift faststäld, De: imot, som ständerna, utan något de, genom fördubblandetiaf anerpa velat gifva de vid dem audock ännu ieke i någon må anda, oaktadt uselheten af deras dyra år åtnjätna döner bort i et regeringen angelägen att låt den et åtnjutande af ständernas hillig: 0 beklaglig liknöjdhet kän pj an Hligaste sätt inverka på hela folk let. Ty hurw vill man begira at: dt svära, vigtiga och atsv folkskolans lärare, skolk mec , då deras sträfyynder sjelfve med denny tydler motvilja al regeringen? på detta kapitel, kunny vi e i äfven vid ä anugre kunnat uppom hand, tillkalla: EN kdamot af senaste rjrsdaigen i frågantillhöran dervishingens framgång fisptlig: Son, SOM Yeterligen aldrig tagit om folkun ngsväsendgr och detaljer och behof utan tvifve obekanta. Menisådant ir ickt i ecklesiastikdepartementet. 5: . komiten för utarbetande af nyt: mycket lärda teologer, man at jysselsatt sig med katebiof, att förslaget ens;in som. om denna Underyvisktisk kännedom. Men månne komitens förslag blifvit något e, deröst regeringen fännit de: eller annan praktisk ster eller pastorsadjunkt sne vore det i allmänhet illfällen företrädesvis bet an höra eca der