STOCEHOLM ten 13 Juli. Vi ha i en gårdagens artikel sökt visa dels behofvet af ett ändamålsenligt kommunalväsende för vårt fädernesland, dels ock huru detta behof allt tydligare uttalats under den senare tiden, äfvensom vi vid samma tillfälle lemnade en hastig öfversigt af de skiften, som denna institution från äldre tider varit underkastad. Vi vilja nu söka göra en teckning af frågans politiska betydelse, samt angifva hvad som enligt vår tanka bör företrädesvis fästa komitåns uppmärksamhet i seende -på föremålen för kommunalinst nernas verksamhet, och slutligen yt atlior ord öfver denna komites samman några Alla tiders erfarenhet har vi: Sttning, stone inom den germanisk . Fong FA mån de genom språk: 1 samma till hvarandra He a eh Stamförvandtskap miljer börjat bild-esitande närboende faver sina geme — törte föreningar, dessa öfplägat och -8tima angelägenheter fritt rådekilta feORM, samt endast för vissa särder 46 Sösom i fråga om krigståg och unecåäriska tiden vid offer, böjt sig under 2 endas vilja Om ock under en senare tid Asanmihällsangelägenheterna börjat vexa i anttal och blifva mera invecklade, samt staternas sstörre omfång kräfva mera utbildade former, s finner man likväl hos de flesta folk af ger; manisk stam sjelfstyrelseprincipen bibehållen . och tillämpad i allt hvad som rörer de kretsar, de föreningar, inom hvilka folkets behof ; närmast komma i fråga, dess första lifsyttringar gifva sig tillkänna. Och ju mera omfati tande dessa kretsar blifva, ju färre, om ock VIgtigare mål sålunda komma att återstå för Rentralstyrelsens behandling, desto friare, sun-Adare, fastare gestalta sig nationallifvet och sambällsutvecklingen. Der åter envåldsbegäret, med begagnande af sitt säkraste stöd, en allt uppslukande centralisation, lyckats tillintetgöra eller förlama de former, i hvilka kommunallifvet uppenbarar sig, har man sett samhället antingen nedtryckt och demoraliseradt under en rå kabinettsdespotism, eller blottstäldt för våldsamma omkastningar mellan anarki och diktatur, eller ock i bästa fallet icke komma i åtnjutande af det fullare lif, den Fraftigare utveckling, som blir en frukt af en fullkomlig öfverensstämmelse mellan dekarne och det hela, mellan kommunernas rverksamhet och statens. I England, hvars : politiska frihet är uppspirad ur dess kommu; nalfrihet och i denna eger sin grundval, finner :man ock -derföre, oaktadt åtskilliga lyten, t hvarmed dess samhällsförfatthing ännu är beihäftad, i afseende på det politiska lifvet, .en friskhet, en lifaktighet, en styrka, hvari;genom det demokratiska elementet der, utan att träda det monatkiska eller ens det aristoikratiska för nöt, tillvunnit sig en inflytelse, som utgör den !egeutliga hemligheten af detta :.märkvärdiga folks höga ställning bland nationerna och dess veridshistoriska betydelse. I Frankrike deremot fick kommunalfriheten, efter att hafva under Ludvig XIV och hans närmaste efterträdare blifvit på allt möjligt sätt krimgskuren, väl någon luft genom 1789 års revolution, och man tillvägabragte en ganska god organisation af kommunalväsendet; anfen innan kort blef hela institutionen förgifstad i sin rot genom den af förste konsuln vidtagna åtgärd att betaga kommunerna valfriheten och lägga denna i regeringens hän.der. Följderna häraf ha ock visat sig i franska samhällets senare skiften, hvilka såväl i god som ond tid vanligen ej företett annat än bilden af en pariserhistoria. Då i England London i politiskt hänseende ej är annat än hofvets och parlamentets säte samt rikets största och rikaste stad, är deremot i Frankrike Paris allt. Inom Sverge intager visserligen icke Stockholm en alldeles dylik ställning; men det kan dock ej förnekas. att äfven i Sverge det poHitiska lifvet ännu, likasom för icke längesedan det finansiella, blifvit alltför mycket uteslutande centraliseradt på en punkt. Att detta alltid till en viss grad måste blifva fallet med hufvudstaden i ett land, är gifvet; och vi klandra lika litet detta som en nödig centralisation i allmänhet och tillämpad på landets högre samhällsangelägenheter. Det är endast öfverdriften häruti emot hvilken vi riktat vår anmärkning; det är det från centralstyrelsens säte utgående allregerande äfven i afseende på de minsta detaljer, d: obetydligaste mål, som vi arise vara en olycka. Må man här ej invända, att en ändamålsenligt ombildad representation, en af redliga och upplysta män begagnad tryckfrihet skulle lemna tillräckliga garantier emot det olyckliga förhållande vi här antydt. Äfven den mest omsorgsfullt utarbetade vallag, enligt hvilken vägen till verksamhet och utmärkelse icke är stängd för någon förmåga, och der ingenting förbisetts af hvad som kan förekomma ohehöriga inflytelser, förutsätter likväl alltid hos de väljande en menniskokännedom, en insigt i allmänna värfs behandling, en omsigt i det närmaste af dagens förhållanden, till hvilka egenskapers förvärfvande erfordras en erfarenhet, utbildad och uppöfvad under ständig sysselsättning med det allmänna, äfven inom mindre kretsar, en jemn samverkan med personer för gemensamma ändamål. Och det är just denna kännedom, denna erfarenhet och insigt, som säkrast vinnes under utöfningen af kommunala värf, vare sig inom sockennämderna, sedan gränserna för dessas verksamhet blifvit betydligt mera F utvidgade, eller inom länsföreningarne, som örbjuda ännu vidsträcktare tillfällen att inhemta personoch sakkännedom. Det är icke genom ett periodiskt återkom