kansler. Han lyckades alltså den 28 September 1839 förmå K. M:t, att, med frångående af alla de förut fattade besluten, lemna bifall till det nya biskopshusets uppförande på den: gamla tomten. Bland de skäl, som derför uppgåfvos, är det märkligaste, att försvarlig bygnadsgrund med föga kostnad kunde beredas der, hvilket förut uppgifvits icke utan största svårighet och högst betydlig kostnad kunna verkställas och i allt fall icke blifva betryggande. Vidare föreskrefs, att biskopshuset till inflyttning skulle vara färdigt hösten 1844, hvarjemte domkyrkorådet berättigades dels. att göra mindre förändringar vid bygnadens inredning, om så ansåges behöfligt, och dels att förordna en på stället varande person (Brunius) att hafva Tluppsigt öfver den noggranna verkställigheten af arbetet, så att det måtte blifva solidt och ändamålsenligty. Tio år hade alltså åtgått, en vidlyftig skriftvexling hade blifvit förd — vi vilja-ej tala fom alla de intriger, som alltjemt spelats — ffyra kungliga resolutioner hade expedierats i saken, innan det lyckats biskop Faxe att få Tbiskopsgården förlagd der han önskade. Bygnadsarbetet börjades 1840 och blef fullbordadt på sex år under ledning af professor Brunius, hvilken derför erhöll ett särskilt Jarfvode årligen naturligtvis. Å Läsaren torde erinra sig att bygnadskostI naden blifvit kalkylerad till. nära 40,000 rdr; den upptages dock i kyrkans fastighetsinventarium för 1846 till 50,000 rdr; Men samI manräknas hvad i kyrkans räkenskaper för 1839—47 förekommer under rubriken Nya Biskopshuset, så befinnes rätta kostnaden utgöra (oberäknadt professor Brunii arfvode) nära 65,000 rår banko — alltså vid pass 125.000 rdr mera än: beräknadt var 3). Det palatslika biskopshuset hade emellertid icke väl hunnit blifva fullbordadt, förrän den på grafvens rand stående, åldrigebiskop IFaxe — som alltjemt bebodde interimsbiskopshuset; der han äfven slutade sina dagar — började inse; att den nya. bostaden var tilltagen i alltför stor skala; alltför kostsam att möblera och bebo för boställsinnehafvaren. Dessa betänkligheter underblåstes med all ifver af ganska många, hos hvilka äfvensom hos-biskopen -sjelf en af-dessa lyckliga ideer uppstått, som endast äro stora andar förbehållna. i Akademien hade nyligen i grannskapet af Helgonabacken låtit uppföra ett.s. k. InstituI tionshuss — för sina zoologiska, fysiska och i kemiska samlingar — en särdeles kuriös bygnad, bög och smal, snarlik. flera på hvarandra uppstaplade cigarrlådor, och derjemte otillräcklig för samlingarne: samt alltför afI lägsen från akademiens öfriga bygnader, hvadan ganska många klandrade att den blifvit uppförd. I Nu hittade man på råd. och föreslog, att domkyrkan skulle tillbyta sig nämde institutionshus emot nya biskopshuset. Svårigheten bestod dock deri, att kunna utfinna riktigt giltiga skäl för ett sådant byte; men kärleken i finner medel, . Institutionshuset bestod egenti ligen af några för samlingarnes förvarande afsedda stora salar och smala korridorer; det var nära den förut så fruktade Helgonabacken och långt ifrån domkyrkan, domkapitlets sessionshus, akademien och skolan, som biskopen antagligen ofta villeeller åtminstone borde I besöka. . Men fastän icke bygdt för att bebos af lefvande varelser, försäkrades dock nu, att det efter behörig ändring (af professor Brunius med vanlig noggrannhet kalkylerad till 2000 rår, som akademien förklarade sig vilja lemna) skulle blifva alldeles förträffligt och för biskopen särdeles förmånligt äfven derföre, att det var beläget närmare — ,biskopens ladugård).. Bytet skulle följaktligen blifva till båtnad och nytta för begge parterna, förIsäkrades. Det kollektiva samvetet inom domkyrkorådet manade till att icke fordra. någon mellangift, och någon sådan kom ej heller ii fråga. Så otroligt det än förefaller, är det dock en rensamning att K. M:t verkligen den 14 November 1848 lemnade nådigt bifall, utan alla omständigheter, : till det ifrågavarande bytet, som drefs igenom med en: förvånande skyndsamhet och utan alla de formaliteter; som annars iakttagits. Märkligast är dock den finansiella delen af saken. Institutionshuset uppgafs hafva kostat. 27,000 rdr,. och ingen anledning finnes till den förmodan att akademien skulle uppgifvit samman mindre än den verkligen vars till -nämdervärde särjdet :ock numera i kyrkans. räkenskaper : upptaget. Men det hus, som .domkyrkan afhändtsig, och som i alla afseenden var större och prydligare, hade kostat 65,000 rdr;. och domkyrkans-första förlust på bytet: blef alltså omkring 38,000 rdr. Icke nog dermed! Dom: kyrkan har sedermera på den tillbytta-biskopsgårdens förändrade inredning m.m. till och med 1856 fått vidkännas,en sammanlagd. utgift af 9000 rår eller fyra och en half gånger Å mera än. hvad hon erhöll af akademien och) hennes-skicklige arkitekt uppgifvit att: kostnaden skulle gå till. i ; Det nuvarande biskopshuset, som i. räkenskaperna upptages till ett värdeaf27;000 rdr, har-alltså rätteligen kostat 71,;800 rdr ochsskall snart stå: domkyrkan ändå dyrares Om bi skopsgården i Lund ej längre kan anses såsomden: värdigaste, så är den dock obestridligen en blend. de märkvärdigaste biskopsgårdar i hela verlden — och det är ju alltid något? I Då biskopen skulle hafva: en bostad sig värdig, var det naturligt att domkyrkorådet ej skulle logeras mindre värdigt under. sina maktliggande sessioner... Att dertill välja en 1okal i det alltför stort tilltagna biskopshusets föll ingen in. Rådet, som tillförene haft sina sammankomster i Svarta konsistoriump, hvilket ligger på kyrkans: tomt, bygde sig derföre ett eget Sessionshus, som redan kostat 8800 I rdr. Dertill har fönnits medel;! men ännu icke tillsså oundvikliga. saker som ett-kyrkan: vär-1 digt altare; fastän ett sådant redan kunnat an-1