ling engelska trädgårdsredskap inlemnad, så som grepar, krattor, skyfflar, dikningsverktyg m. m., hvarigenom allmänheten sålunda sat tes i tillfälle att lära känna dessa utmärkts tillverkningar, hvilka säkerligen skola snart nog uttränga: de tidsödande och dåligt arbe. tande redskaper af den gamla konstruktionen Det vore utan tvifvel nyttigt för landet om hrr possessionater satte sina trädgårdsmästare i tillfälle att vid de tider af året, då dessa expositioner hållas, kanske helst vid höst expositionen i September, besöka Stockholm. för att erbålla kännedom om det nya gågneliga, som då och för öfrigt inom de uti och invid Stockholm i allmänhet väl skötta trädgårdarne kan vara att inhemta. Derefter företogs-den vanliga utlottningen; hvarvid 50 vinster, 20 större och 30 mindre, utlottades bland ledamöter, hvarom särskilt kungörelse i bladet närmare upplyser. — Bland öfriga ämnen, hvilka af föreningens v. ordförande hr öfverdirektör Åkerman föredrogos, förekom äfven frågan omr ordnandet af tillträdet för allmänheten till trädgården, en åtgärd, om hvars nytta såväl för allmänheten som för trädgården vi för några dagar sedan hade tillfälle att yttra oss, och hvars gagnelighet, enligt ordförandens framställning börjat bekräfta sig, hvarföre äfven föreningen med bifall densamma upptog. — Sedan föreningens första allmänna sammankomst i slutet af Mars detta år hade 31 nya ledamöter anmält sig vilja i föreningen ingå. — Från grefve v. Platen i London samt af assessor Plageman, hrr Ar borelius, Knight m. fl. har föreningen erhållit värderika gåfvor. En stor förlust har föreningen gjort genom öfverkommissarien Fredins frånfälle, då föreningen i honom haft ett synnerligen nitiskt och upplyst stöd i många frågor. Af föreningens sekreterare var inlemnadt ett föredrag om stadsparker, för hvars innehåll förf. endast i största korthet hann redogöra, men som vi möjligen framdeles hoppas komma i tillfälle att offentliggöra, då ett sådant ämne synes böra kunna blifva ett föremål för allmännare deltagande, isynnerhet hos oss, der ännu så litet är gjordt i detta hänsende. Berzelii park och Trädgårdsföreningens trädgård äro för närvarande de enda platser inom staden, der allmänheten bjudes på någon rikare grönska. Den förra är helt och hållet påkostad och underhållen af staden. Den senare är föreningens verk, liksom arrendet och underhållet äfven af föreningen bekostas. Tid och utrymme tillåta oss ej i dag uppehålla oss vid detta ämne, men vi torde en annan dag dertill återkomma, SE SE .— Att svenska presterskapet i allmänhet, såsom det höfves dess kall, med varmt nit omfattar folkupplysningen och understödjer alla bemödanden som kunna lända till dess framgång, är en sak som vi gerna älska att tro och hvarpå vi äfven känna många utmärkta exempel. Att undantag dock gifvas, är ej obekant, och endast såsom sådana kunna följande, om grof likgiltighet och afvoghet mot folkbildningen vittnande exempel anses, som vi henta ur tidskriften Föreningen. Man läser i nämde tidskrift: Det är alltid med glädje och tacksamhet red. emottager nya underrättelser om åtgärder för samlandet af bokförråd till allmänhetens bruk. Vår allmoge törstar efter kunskaper,; en sanning, som vinner bekräftelse öfver allt, der tillfälle att få låna böcker erbjudes den uppvexande ungdomen. Må man allvarligt behjerta denna kunskapstörst, men tillika noga tillse, att hvad som bjudes är nyttigt och för den samhällsklass, hvarom fråga är, fullt begripligt. Presteståndet har denna riksdag beslutat föranstalta om, att andeliga skrifter af godt och populärt innehåll blifva allmänheten tillhandahållna för billigt pris hos hrr pastorer. Denna åtgärd kan ej annat än helsas med bifall. Allmogens behof af vetande kan dock icke tillfredsställas endast genom skrifter af religiöst innehåll. I allmär hushållning, jordbruk, trädgårdsskötsel, naturlära, historia m, m. bör man ock hålla allmogen populära skrifter tillhanda. Mången ogillar denna åsigt, men kan ej nöjaktigt förklara sitt ogillande. Skriften Läsning för Folket, hvaraf 15 årgångar på statens bekostnad inlöstes för flera år sedan i tillräckligt antal exemplar, så att hvarje församling i riket skulle ega grundsten till sitt folkbibliotek, har på flera ställen af liknöjda eller skuggrädda vederbörande dels ej blifvit från konsistorii-expeditionen uttagen, dels lagd i en dammvrå. Detta är hvarken rätt eller bra. Månne det skulle skada att vederbörande domkapitel i utgående cirkulär infordrade uppgifter från pastorerna om hvad man i hvarje ort gör för att nära den i skolorna väckta läslusten? Från en aktad medlem af bondeståndet hafva vi nyligen fått uppgift om att då han för några veckor sedan infann sig hos sin pastor och bad honom lysa ut sockenstämma för att möjliggöra ett sockenbibliotek, till hvilket nämde bonde för sin del erbjöd 15 rdr, svarade pastor: Gud bevare oss, Nils Persson! Håren resa sig på mitt hufvud, då jag hör huru eljest förståndiga män af missledt nit samla böcker till utlåning åt samhällsklasser, hvilkas läsning aldrig bör sträcka sig utom Bibel, Psalmbok och Almanacha. Huru mycket ondt hafva ej de s—ns tidningarne gjort! Det är denna samhällsohyra som förtärt det fromma sinnelag, hvilket fordom var svenska allmogens förnämsta prydnad. Nu för tiden tror bonden sig förstå och vill lägga sin näsa uti allt, men annat var det i farfar dins dagar. Han var riksdagsman och satt vid Gustaf III:s bord, fastän han jemt och nätt kunde läsa i bok och rita sitt bomärke. Han satte inte näsan i vädret och talade om de styrandes misstag,, men så hade man den tiden icke heller sockenbiblioteker, der allmogen i Fryxells och Kindblads svenskafhistorier vädrade upp saker, som inte angå den. Sockenbibliotek i min församling! — Det sker aldrig så länge jag lefverts Såsom en glädjande motsats till föregående beslöts den 16 Maj i en annan församling, Grangärdet, att ett sockenbibliotek skulle af församlingen bekostas och till allmän utlåning upplåtas samt af skolläraren H. vårdas. I Kolbäck är redan genom pastors nit och uppoffringar ett sockenbibliotek i full verksamhet, men mera böcker behöfvas. —e Upsala universitet. Frågan.om de nordiska språken, i hvilka, såsom bekant är, en ny profession vid universitetet skall inrättas, har till behandling varit före i filosofiska