till riksdagsmans aflöning skola uttaxerase tersamma grund. Pedagogiska föreningens sammankoms NARE Igår osm : Samlingen var denna gång icke så talrik so! vid,senaste sammankomsten, men-diskussione icke dess mindre ganska liflig. Rektor Silj ström. var. ordförande... Eektor Elfving oc doktor: Carlson, understödde af flere: bland c närvarande, yrkade med mycket eftertryck F ändamålsenliga åtgärder till utvecklande barnens själsoch kroppskrafter; innan de, vi 9-års ålder, inträda ide offentliga-skolorn: samt lärjungarnes tillvänjande att arbeta;! oc arbeta med. ordning, före inträdet i nämd läroverk, hvilkas. stränga. disciplin, i annat fa blifversför de-späda begynnarne en: alltför.n och bitter lefnadserfärenhet: I--afseendep beskaffenheten af den handledning, som fö dessa ändamål borde egnas åt barnen, tyckte maäifr allmänt vara ensey att den borde frå början bestå utt ett förståndigt begagnände a barnens naturliga vetgitighet och vaknand reflexionsförmåga, för, att-utveckla och ordn deras: begrepp; -attman: så mycketsom möjlig borde föra dem uti nätiren öch låta der skåda . den menskliga verksamhetens alster djär, växter, fabrikater, varuprof; arbetand möenhiskor och maskiner m. m., och i amled ninglaf deras dervid uppstående frågor med dela dem, enkelt och kort, de upplysningar söm passade för deras ståndpunkt; framföf allt icke.söka för tidigt lära, dem: något, sor icke, naturligt. utvecklade sig urderasegen sålunda vunna, lilla erfarenhet; vidare genon bilder: ersätta hvad som. icke kunde hemtas u verkligheten, föreläsa passande. berättelser .m m., så att de, innan de sjelfva kunna läsa, f begär. till. att hemta, kunskap ur bok; när in nanläsningsundervisningen:begynner; förbindi den medskrifundervisningen och; då denn sysselsättning tagit sin början, reglera den så att barnen, utan ansträngning, småningom vän jas vid regelbundetarbete; hvilket borde blifv: en angenäm sysselsättning, men ingen lek; ät kristendomsundervisningen borde vara muntlig och förtrolig, icke ett föresättände af katekes lexor till utanläsning, och att man på denn: väg kunde bibringa barnen innehållet af Lu thers lilla katekes, hvilken kunskap fordra: för, intagning vid elementarläroverket; att. bi blisk: historia likaledes kunde af barnen: in bemtas dels genom muntligt meddelande, del: ur passande bok, -men utan fordran på orda grann-utanläsning; att de borde öfvas i för beredande räkneoperationer och ledas:till kän nedom af de geometriska grundbegreppen ge nöm åskådning och behandling af för öga närvarande föremål, icke medelst blotta siffro: och figurer; att, så snart de kundeläsainnan: till de! skulle. vänjas att läsa: välvd. v.-s:.så att man hörde, att de förstode meningen. hvådade läste; att man :derföres icke skulle tillåta dem annah läsning än den; hvars in. nehåll de antingen af sig sjelfva eller mec någon enkel förklaring kundefullt begripa att naturkunskap, äfven metodiskt bibringad med ledningsaf någon passande lärobok, mer med strängt iakttagande deraf, att den utginge från i verkligheten skådade föremål eller, brist deraf, från riktigt uppfattade afbildnin gar, — kunde, om tillfälle dertill vore; ingå bland läroämnena under denna tidiga. period. — Då man insåg att en så -sorgfällig förbe: redelse till inträdet i den offentliga skolar icke, åtminstone för närvarande, kunde inom rätt många föräldrahus åstadkommas, så yr kade isynnerhet doktor Carlson pånödvändigheten deraf, att förberedande skolor måtte: så allmänt som möjligt uppstå, der en så beskaffad handledning, som den här ofvan antydda. kunde fortsättas från den -punkt; der den ej mer var i hemmet verkställbär; men å andra sidan uttrycktes äfven den lifliga önskan, att föräldrar; isynnerhet mödrar, icke-måtte undandraga sig att så mycket som möjligt sjelfva sysselsätta sig med sina barns första muntliga undervisning på det: enkla: sätt, som här blifvit anvisadt. I-denna diskussion deltogo, utom de förstnämde, lektor Bergius, rektor Frykstedt, magister Eneroth, lektor Elmblad, rektor Siljeström och några andra lärare samt major Öman och kapten Hjärnes 0-5 c f23 Den frågan, huru vid den första underviss ningen inom elementarläroverken förfaras-bör, kom ej under öfverläggning. förr än klockan omkring 9 på aftonen, då redan flera voro göngna: Lektor Elfving utvecklade sin åsigt eraf och yttrade bland annat att, då en förberedelse af den beskaffenhet, som i det föregående blifvit påyrkad, icke för närvarande kunde påräknas för de lärjungar den offentliga skolan emottager, hennes förfaringssätt korg rätta sig efter omständigheterna, och en offentliga undervisningen således söka att, så vidt möjligt, geodtgöra hvad? den enskilta försummat, Han påyrkade derföre, att religionsundervisningen måtte inledas på det sätt, som i den föregående diskussionen blifvit utveckladt; och utanläsningen af katekesen ickeomedelbart -begynna; att undervisningen isvenska språket måtte mera bestå deruti; att lärjungarne, med begagnande af en passande : läsbok, . äfvensom vid all annan läsning, vandes att läsa väl, i den mening, som förnt hlifvst hactzmd: att formliliran sala hlofve